Uppdatering av Vim

Den 2 november 1991 släpptes textredigeraren VIM. I höst är det alltså 25 år sedan. Efter ett drygt decenium har det i dagarna kommit en större uppdatering med några nyheter. Vim är därmed uppe i version 8.0 lagom till sin 25-årsdag. Det här gör den alltså jämnårig med Linux.

Vim är i sig en klon av textredigeraren Vi, som släpptes 1976, alltså 40 år sedan, för operativsystemet Unix. Vim skapades som en utökad version av Vi och kan inte bara köras i terminalen utan det finns även en grafisk version. Förutom de utökningar som själva Vim har, finns det nu mera mängder med tillägg för alla tänkbara situationer. Den fungerar på många operativsystem, t ex Unix, Linux, Windows, OS X, iOS och Android.

Vim är sedan länge ett stabilt program med alla grundfunktioner på plats. Så frågan är om man behöver uppdatera? Visst kan det finnas buggar som har rättats, men de nya funktionerna är nog bara användbara under väldigt speciella omständigheter. Det är alltså ingen brådska.

 

Skapa små filer i terminalen

Att skapa och redigera texter i en textredigerare är något som de flesta får upp ögon för direkt när man vill göra något i terminalen. I många fall när man ber om stöd för att åtgärda ett problem, blir man hänvisad till att öppna konfigurationsfiler i terminalen. Men om man nu vill skapa små textfiler lite snabbt eller i ett enkelt skript? De alternativ jag har hittat så här långt är följande.

 

Vimwiki — en personlig wiki i terminalen

Wikisar är populära på nätet. Wikipedia.org är väl den mest kända. Men den wiki som används där, Mediawiki, används också på många andra ställen på nätet. Det är bland annat många program med fri och öppen källkod som lägger upp dokumentation och annat på sin wiki. Men det finns också små personliga wiki för skrivbordet. Här finns det grafiska program som Tomboy och Zim. Har vi liknande program för terminalen också?

 

Dispostion med Vim Outliner of Markups

Jag skrev för några månader sedan om outliners, idéstruktureringsprogram eller dispositionsprogram. De program jag tog upp var grafiska, även om jag nämnde några möjliga alternativ för terminalen. Ett av de program jag nämnde kallade jag för ”Vim two-pane outliner”, men som egentligen heter ”Vim Outliner of Markups”, VOoM. Nu har jag testat det och känner att den här pluginen för VIM passar mitt sätt att skriva.

 

Bokmärken i terminalen

Att använda sig av kommandot cd för att byta mapp, är väl bra nog när man precis har installerat sin Linuxdistribution och ens hemkatalog ännu inte rymmer så mycket. Men ganska snart fylls den upp med många mappar. Dessutom behöver man kanske ta sig till andra ställen i katalogstrukturen, ställen med långa och krångliga sökvägar.

 

Ett skript för fläkten och temperaturen

Jag är inte mycket till programmerare. Jag har försökt förstå mig på det, men det har gått trögt. Min hjärna är inte riktigt inställd på det tänket. Lite enkla skript i bash har jag gjort. Det kan vara bra om man vill slippa göra en långa inmatningar eller komplicerade operationer varje gång man gör det. Nu har jag gjort ett lite skript för att se hur mycket och hur ofta fläkten snurrar, samt den aktuella temperaturen.

 

Koppla sig till mobilen från terminalen med obex

När jag använder Ubuntu som det är tänkt, d v s att jag använder det grafiska gränssnittet Unity, då finns det en del bra funktioner. En sådan är att jag får upp en ikon som gör att jag kan hantera Bluetooth, Blåtand, vilket är praktiskt när jag vill ladda över bilder från mobilen. Men nu använder jag oftast inte Unity och då är frågan hur jag ska göra?

 

Stänga av styrplattan med synclient

Jag har vid ett par tillfällen tidigare skrivit om metoder för att stänga av styrplattan, men det verkar inte funkat så bra nu när jag använder fönsterhanteraren Xmonad. Google gav mig tipset om synclient.

 

Komma igång med Kismet

En person har undrat hur man kan leta efter trådlösa nätverk i sin omgivning. Ett program som dök upp i mitt huvud var Kismet. (Wikipedia) Tyvärr visste jag inte så mycket om det, mer än att man kunde sniffa trådlösa nätverk med det. Nu har jag tagit reda på hur man kommer igång.

 

Läsa av datorns termometrar

bland jobbar min dator väldigt hårt och jag kan känna hur varm den blir. Med de metoder jag har haft så har jag inte kunnat se hur varm datorn blir eller hur mycket fläktarna jobbar. I nummer 10/2012 av Datormagazin hittar jag ett program för att få lite större koll.