RSS

Beskriva barnet och dess utveckling

29 Okt

Det har varit barnkonferens. Vi har diskuterat alla barn på avdelningen och försökt se hur de utvecklats, hur läget ser ut nu. Vi har 20 barn, 4-5 år gamla, att gå igenom. Mitt i allt det speciella för varje barn, börjar jag leta mönster. Jag hamnar snart i att tänka kring själva handlingen att beskriva barn. Vad är viktigt? Hur ser en bra beskrivning ut?

Nu har jag skrivit ner och även utökat mina anteckningar lite. Det är alltid bra att spara sina tankar på papper, för då kan man gå tillbaka och fundera ett var igen vid tillfälle. Chansen att man på sikt blir lite klokare är faktiskt stor.

Möjliga områden att titta på

Det första jag började tänka på, var vilka områden vi tog upp. Vi har inte någon mall för det. För några år sedan försökte vi skapa det, men resultatet blev inte så lyckat utan vi övergav det.

Men faktum är, att läser man igenom vad som kommer upp, så hittar man vissa "favoriter", sånt som man är mer benägen att ta upp. Listan nedan utgår från de områden jag tyckte att vi berörde, men jag har också lagt till saker jag tänker kan vara rimligt att ta upp.

När man går igenom alla på en gång och jämför med hur det såg ut förra terminen, hittar man mönster av olika slag. Frågor som dyker upp är om man hittar något nytt och vad fortsätter eller förstärks?

  • Socialt
    • Leker med: Har barnet någon/några vänner? Vilka lekar barnet med? Leker det med olika beroende på aktivitet? Viktigt att ha en kompis för att må bra.
    • Socialt med kompisar: Samspel och empati? Gör det helst saker själv? Kan det vara själv och trivas med det en stund? Samarbete.
    • Empati och medkänsla: Vad säger vetenskapen? Sympati och empati?
  • Språk: Hur utvecklas barnets språk? Finns det områden man kan fundera kring? Hur är det med ordförståelse och språklekar?
  • BoF/Pyssel: Hur intresserat är barnet? Vad gör det?
  • Rollek/utklädning: Hur intresserat är barnet?
  • Fysiska lekar (springa, brottas): Motorisk utveckling? Kraftmätningar?
  • Konstruktion: Hur intresserat är barnet kring den här typen av skapande? Är bygget också en rollek?
  • Utveckling.
    • Behovet av hjälp/självgående: Hur mycket hjälp i olika vardagssituationer behöver barnet?
    • Förstå och utföra uppgifter: Går det med uppgifter i flera led?
    • Ordning och struktur: Strör barnet saker omkring sig? Undanplockning av leksaker?
  • Temperament: Vad säger vetenskapen?
  • Akademiska studier.
    • Läsa/skriva: Känna igen bokstäver, sitt namn och ord?
    • Räkna: Förstår barnet principen? Addera och subtrahera? Datum?
    • No/Te: Vad kan man tänka här?

I en del fall kan man se att vissa barn dras till vissa aktiviteter och utesluter andra. Vissa pysslar men rollekar inte, medan andra gör tvärt om. En del är aktiva fysiskt, medan andra är mer stillasittande.

En tanke som slog mig vara, att när jag jobbade med 1-2 åringar såg tankarna, områdena annorlunda ut. Och så måste det vara. Barnen utvecklas, så vad som är aktuellt förändras med vad barnen har lärt sig och vad de håller på med just nu. På småbarn vill också föräldrarna höra om annat när man sitter i samtal, vilket påverkar vad man funderar kring.

Berättelsen om barnet

Man kan fundera över vilken sammantagen berättelse det blir om varje barn? Vilket barn är det som framträder? Hur pass nära en objektiv verklighet kan man komma?

Någon helt objektiv bild kan det inte bli, eftersom vi inte har några instrument som gör bedömningen neutral. Det är alltid avvägningar. Så målet måste nog bli att ge en så nyanserad bild som möjligt. Ta in flera olika sidor och lämna öppet för nyanser. Dessutom måste vi hela tiden undvika att moralisera, att inte se barnet och dess handlingar som gott och ont, utan bara som något som händer och där det alltid finns en faktor av utveckling och lärande.

En bild av ett barn är något som kan hänga kvar, trots att det har skett en utveckling, att barnet har mognat och gått vidare. Därför är det viktigt hur man förhåller sig till dessa berättelser, inte se dem som "sanningar" utan som en något som leder vidare i barnets liv.

Professionell kunskapsutveckling

Man kan också fördjupa sina egna kunskaper inom de områden man lyfter fram. Vad säger vetenskapen om dessa områden? Finns det en någorlunda självklar progression?

För en del år sedan jobbade vi med att utveckla en matris för det sociala, matematiska och språkliga. Tanken var att vi vuxna skulle se den som ett sätt att föra verksamheten framåt beroende på vad barnen hade uppnått, inte att göra bedömningar av enskilda barn. Tyvärr var det många som inte förstod det och därför fick vi lägga ner projektet.

Men tanken att utarbeta en matris där vi försöker se hur barnen utvecklas, så att vi kan anpassa innehållet i verksamheten på att bättre sätt, är en tilltalande tanke. Det krävs att vi jobbar under ett par år för att se hur barnen utvecklas. Vi skulle då kunna vara mer fokuserade på det som leder framåt, istället för att bara yra runt utan några mål och visioner av utveckling.

Ser man till vissa områden finns det en hel del forskning att luta sig mot i sin bedömning. Det gäller t ex den språkliga utvecklingen. Här finns det också mängder med begrepp man kan använda sig för att se utvecklingen på ett nyanserat sätt. De här begreppen hjälper till att skärpa blicken och att föra en professionell diskussionen om barnet.

Den mänskliga miljöns påverkan

Det är alldeles för lätt att tänka att barnens utveckling går automatiskt, att det bara är en fråga om genetik. Det är också alldeles för lätt att tänka att vissa saker sker bara i samspel med föräldrarna. Men miljön har en stor påverkan på barnet och tillbringar barnet mellan 30 och 50 timmar varje vecka inom barnomsorgen, så är den mänskliga miljön där av stor betydelse för barnets utveckling. Vi kan se på några områden.

  • Språk. Om man inte pratar med ett barn innan det kommer i tonåren, utvecklar det aldrig något språk i egentlig mening. Det finns sådana exempel. En språkligt torftig miljö har inte den katastrofala effekten, men det ger inte den språkliga stimulans som barnet behöver för att utvecklas på ett tillräckligt bra språk. Barnet lär sig språket av äldre personer som kan prata bättre och som också kan förstå och tolka barnet på ett sätt som andra barn inte kan. Har avdelningen en "pratig" kultur?
  • Empati. Kan delas in i flera olika delar: emotionell empati, kognitiv empati och kunna byta perspektiv. Att empatin är medfödd bland däggdjuren, men att den hos människan når längre än hos andra djur. Om samhället omkring barnet inte är tryggt och uppmuntrar empati, kan barnet inte utveckla den. Är det tillräckligt lugnt och trygg för att barnet ska utveckla sin empati eller är det en stark oro och konkurrens som hindrar den empatiska utvecklingen?
  • Skriftspråket. Om inte barnet växer upp i en kultur där det finns skriftspråk och det då inte finns vuxna som kan lära ut, då lär barnet sig inte att läsa och skriva. Frågan är då hur avdelningen stöttar den utvecklingen?
  • Matematik. Barnet måste stöta på matematik, som lyfts som just matematik och inte döljs i något annat, t ex pyssel. Finns det vuxna som är matematiska på avdelningen? Finns det någon där som kan stötta utvecklingen?
  • Temperament. Det finns barn som föds med en stark vilja och ett hett temperament. Det är inget fel i sig, men de behöver hjälp att hantera sina känslor. Det samma gäller för blyga och rädda barn. Någon måste kunna hjälpa barnen till en bra känsloreglering utan att moralisera över barnet. Finns det några sådana personer på avdelningen?

För att det ska ske en så bra utveckling som möjligt, krävs det att man har tänkt till kring de här frågorna. Det krävs också att alla vuxna ser sin roll i barnets utveckling, att man är betydelsefull.

Creative Commons-licens
Beskriva barnet och dess utveckling av Maths Göthe är licensierad under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell licens.
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 oktober 2015 i Dokumentation, Jobbet

 

Etiketter: , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: