RSS

Barnet som modernt, postmodernt eller bara kompetent

01 Dec

Min dotter går första terminen på förskollärarutbildningen och har där fått bekanta sig med det moderna och postmoderna barnet. Det är kanske inte så mycket med begreppen i sig, som att det sätter fokus på att det finns olika sätt att se på barn. Sånt tog man upp även när jag gick utbildningen i slutet av 90-talet.

  • Modernistisk barnsyn: barnet som natur med en essens, en sann natur. Det här sättet är vanligt att man tar till när barnet är gott eller ”snällt”. Barnet kan ses som ett objekt, något som har en fast existens.

  • Postmodernistisk barnsyn: barnet blir påverkat av miljön, har ingen inbyggd natur utan är ett ständigt blivande. Det här synsättet tar man till när barnet är ”ont” eller har problem. Ett uttryck som hör ihop med det postmoderna är subjektskapande, det vill säga att man blir något i ett sammanhang. Man är en individ som ständigt blir till.

Det moderna synsättet utvecklades först och har under de senaste årtiondena följts av det postmoderna. Utveckling eller bara förändring? Det postmoderna är den nyaste idén och de flesta tror att det senaste alltid är bästa. Vad är rätt eller fel? Antingen eller, eller både ock? Själv skulle jag säga att det är två kompleterande sätt att se på barnet.

Jag vet inte inte hur man ska sortera in den just nu mest utbredda synen på barn, den som kommer från Jesper Juul och de Reggio-inspirerade. För här har vi en barnsyn, där barnet likt den grekiska gudinnan Athena, föds fullt utvecklad och med rustning direkt ur sin fader Zeus huvud. Förlossningen gjordes av smedguden Hefaistos.

För i den nya barnsynen är barnet redan den vuxnes jämlike. Det är kompetent och behöver strängt taget inga vuxna, eftersom det lär sig allt genom egen forskning eller med hjälp av sina kamrater, så kallat kollektivt lärande.

Det här innebär att vi som jobber på den så kallade förskolan inte behöver bry oss om barnen, utan med full kraft kan ägna oss åt att dokumentera detta lärande, så att vi själva ska bli lika kloka som barnen.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 01 december 2011 i Jobbet

 

Etiketter: , , , , ,

2 svar till “Barnet som modernt, postmodernt eller bara kompetent

  1. Kristin

    23 mars 2016 at 17:26

    Mitt tips är att du läser på innan du skriver något. Du har helt missförstått stora delar av postmodernistisk barnsyn…det är ju tråkigt om andra som läser tror att det du skriver stämmer.

     
    • Maths

      23 mars 2016 at 17:59

      Tyvärr känns din svepande kritik inte speciellt seriös. Du ska nog inte svara så reflexmässigt utan läsa mitt inlägg noga så du ser vad jag egentligen skriver. Texten har flera ingångar till diskussion.

       

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.