Barns språkutveckling är intressant. Jag har under många år jobbat med barn som precis hållit på att lära sig prata. När de börjar hos mig kan de vanligen inte säga så många ord, om ens något. Sedan kommer allt fler ord. Hur använder de då språket?
Jag har hittat en intressant studie som tar upp frågan om barn runt 4-5 år använder ord för att klassificera saker. Som vuxen kan vi använda språket på det sättet. Studien handlar om morotsätare, en helt fiktiv varelse förstår man när man ser dem.
”As adults, we know that words are very predictive. If you use words to guide you, they won’t often let you down,” said Vladimir Sloutsky, co-author of the new study and professor of psychology at Ohio State University and director of the university’s Center for Cognitive Science.
”But for children, words are just another feature among many to consider when they’re trying to classify an object.”
Det verkar som om barn använder ord som vilken egenskap som helst hos ett objekt. Barnen klassificerar inte dessa objekt efter ordet.
“In the past, we thought that if we name the things for children, the labels will do the rest: children would infer that the two things that have the same name are alike in some way or that they go together,”
Sist kommer så ett påstående som för mig att fundera lite.
”We can’t assume that anymore. We really need to do more than just label things.”
Det här skulle då få pedagogiska konsekvenser, tänker jag. Å andra sidan, varför ska vi göra mer än att etikettera saker, när förmågan ändå utvecklas med ålder? Är det här inte att dra forskningen lite väl långt?
”It is only over the course of development that children begin to understand that words can reliably be used to label items,”
Kan det ha något med ”mognad” eller erfarenhet att göra? I så fall kan vi inte omedelbart förbättra förmågan hos barn, utan för se tiden ann. Om vi vuxna använder språket för att klassificera objekt, lär sig barnen det med tiden. Efter hand som barnet får en ökad intellektuell kompetens och en större förtrogenhet med språket, börjar det använda språket även för klassificering.
Man kan ändå tänka sig att barn inte använder språket på riktigt samma sätt som vi vuxna gör. Det här får konsekvenser när man professionellt tar hand om små barn. Man måste hela tiden vara på det klara med att kommunikationen inte sker på ett vuxet sätt och att det är jag som vuxen som måste försöka förstå barnet, för det omvända går inte.
Man kan ladda ner en del papper från Vladimir Sloutskys sida på Ohio State University. Bland annat den aktuella studien som en PDF. Kolla in morotsätarna!
Maths hörna 