RSS

Vikten av empatiska lärare

03 Nov

Finländarna har forskat på det intressanta området empati. I en studie från tre finska universitet har man tittat på hur förhållandet mellan en empatisk lärare och dennes elever påverkar studieresultat.

The significance of empathy and a warm attitude in classroom remains an understudied phenomenon in educational sciences. However, research has shown that the interaction between the teacher and the pupil is more important for learning outcomes than structural factors such as educational materials and class sizes. Furthermore, earlier studies have found the teacher-pupil interaction to be a significant factor during the early school years, but there are indications of this interaction playing an important role also later, when the academic challenges become greater and the protective teacher-pupil interaction can be less intensive.

Storleken på klassen/gruppen sägs inte ha samma betydelse som relationen lärare-elev. Det kan säkert tolkas, som man valt att göra på senare år, att det är ok med stora barngrupper. Men man tänker då inte på att det krävs en relation. Relationer har man inte brytt sig om under 30 år, utan det är en industriell "undervisning" i ett postindustriellt samhälle.

Trots att det finns ett samband mellan små klasser och framgång i akademiska studier, som man kallar det i USA, har man här i Sverige från politiskt håll valt att fokusera på något man kan skära ner pengar på: att minska personal och öka storlek på barngrupper. Det här är något som påverkar empati negativt.

För att orka och hinna med en empatisk och varm relation krävs det att det finns tid till relationsbyggande. Läraren måste alltså ha ett rimligt antal elever och tid till själva undervisningen. Antalet relationer måste hållas nere och klimatet måste vara lugnt.

According to Siekkinen, the first years of the lower comprehensive school, i.e. grades 1-3, are a critical period during which the child needs to have a safe relationship with his or her teacher. The teacher’s empathetic attitude not only protects children’s image of themselves as learners, but also against social exclusion by their fellow pupils.

Så nästa gång man gör en studie av hur stora barngrupperna bör vara på dagis, ska man alltså förklara hur relationerna ska fungera, hur förskollärare ska orka med de relationer som finns och de tvära kasten i barns känsloliv, som faktisk hör till en normal uppväxt. Det här är något som Skolverket måste fundera kring när de nu ska återutreda frågan om gruppstorleken.

Det här också något man måste titta på när man funderar kring frågan om storleken på barngrupperna kopplad till förskollärarnas flykt. Det här är två frågor som är tätt kopplade till varandra. Små grupper är bättre.

Advertisements
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 03 november 2015 i anknytning, Jobbet, omsorg, pedagogik, Stora barngrupper

 

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: