RSS

Dataslöjd i skolan

14 Feb

Dataslöjd är ett ord jag gillar direkt. För att skapa datorprogram är lite som att sticka eller tälja, sy eller svarva, att forma till något. Det är också på många sett en kreativ handling och på det sättet kan det också bredda betydelsen av begreppet skapande, som inom barnomsorgen bara tycks handla om vattenfärg och lera.

Jag läser ordet in en debattartikel i DN: Stockholms stad inför dataslöjd på skolschemat. En av författarna är Martin Lorentzon, grundare och ordförande Spotify.

Poängen med artikeln är dels att tala om att vi behöver fler programmerare i Stockholm, där det är en stor efterfrågan på den typen av kompetens, dels att push för idén att det ska införas som ett ämna i Stockholms skolor. Ännu bara som ett projekt, visserligen.

Det som kommer ta skolan och Stockholm in i framtiden är ökade insatser för att skapa intresse och utveckla lärandet om programmering redan i tidiga åldrar Men att öka kunskapen om programmering är inte bara en fråga om högskole- och yrkesutbildning. I dag finns programmeringskod i nästan all teknik som används i det dagliga livet. Kod är en del av vardagen och därför behöver fler behärska den och få bekanta sig med programmering redan i skolan.

För att kunna programmering behöver man lära sig ett nytt språk – kod. Precis på samma sätt som Sverige har tjänats väl av att i tidiga åldrar lära ut olika språk så kommer vi på sikt gynnas av att våra barn och unga lär sig kod. Kod är en del av vardagen som fler behöver behärska. Stockholms stad har som ambition att höja intresset för programmering och hitta vägar för att på ett effektivt sätt inkorporera det nya språket i våra skolor.

Egentligen är det inte förvånande att det nu kommer ett förslag om dataslöjd. Det har varit på gång i ca 2 år nu. Redan hösten 2013 startade svenskläraren Karin Nygårds ett upprop för att införa programmering i läroplanen. Det har kunde vi läsa hos SVT, ”Krav på att elever lär sig programmera”, och Lärarnas tidning, ”Upprop för programmering som skolämne”. Hon hade redan då börjat använda programmering i sin undervisning.

– Jag har varit kreativ i min läsning och jag använder det som en metod för att nå de centrala innehållen och kunskapskraven, säger Karin Nygårds till SVT. Det är ju samhällskunskap. Det är ju matematik. Det är ju teknik. Det går att få in i mycket. En dag kanske vi måste välja stoff men som jag ser det i dag är det inte så stora förändringar som behövs.

I samma artikel hos SVT har man intervjuat Björn Regnell, professor i datavetenskap, och han ser det både som allmänbildning och att alla elever ska få tillgång till den digitala samhällsutvecklingen. Det här är alltså lite annat än att få fram programmerare till företag.

Nu behöver man inte leta länge efter metoder för att lära barn programmera. Det finns redan flera alternativ: Koja, Scratch och Kids Ruby. Själv skrev jag ett inlägg om Scratch, Barn programmerar egna spel, redan i april 2013. Det finns också appar till iPad. Det finns t o m något som heter Coderdojo Stockholm, dit Stockholms politiker kan vända sig för att få tips till sitt pilotprojekt.

Problemet är nog inte barnen, för man lär kunna komma igång med vissa 5- och 6-åringar, utan de vuxna som på något sätt ska undervisa. Här kommer det att krävas stor insatser om det ska lyckas bli tillgängligt för alla elever och kanske även barn som fortfarande går inom barnomsorgen. Men för den vuxne som vill doppa tårna och pröva lite har Måns Jonasson på Stiftelsen .SE skrivit en instruktionsbok till Scratch, som finns att ladda ner som PDF.

Själv har jag försökt lära mig koda, men min hjärna tycks inte klara av det riktigt. Några enklare skript i Bash har jag lärt mig för att underlätta min vardag i terminalen på Linux, men att lära barn koden skulle jag inte klara. Och jag är nog inte ensam. Men vi måste väl börja någonstans och kan vi bara få några dataslöjdslärare, så ska det nog börja rulla.

Uppdatering 150312
Tidningen Origo har nu en artikel om Karin Nygård med titeln ”Kodkunskap åt folket!.

– När vi i skolan lägger så mycket kraft på att förstå resten av världen vore det konstigt om vi inte tog med den digitala världen.

Förutom det demokratiska och allmänbildande perspektivet gör kunskap om kod det lättare att lära sig nätets spelregler och att vara källkritisk, konstaterar hon.

Advertisements
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 februari 2015 i IKT, Jobbet, Matematik, teknik

 

Etiketter: , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: