RSS

Vad kan vi dokumentera?

07 Dec

Tiden går fort och man glömmer lätt bort saker som hänt, saker man tänkt att göra eller gjorde. Det är nu drygt 3 år sedan jag gick en kurs som skulle handla om dokumentation. Ordet dokumentation ingick i både kursnamnet och kursbeskrivningen. Tyvärr fick vi inte höra så mycket om det, men vi fick höra en mängd andra saker. Dokumenterandet fick vi sköta själva och det var en del i poängen, fick vi veta. Så mycket klokare kring det här ämnet blev vi inte. Men ända sedan slutet på kursen har jag tänkt skriva den här texten.

Texten handlar alltså om dokumentation. Något som är väldigt populärt bland makthavare idag, är att kräva dokumentationer av olika slag. Saker ska inte bara göras, de ska dokumenteras också. Det finns ett krav på det i läroplanen. Det behöver inte bara vara en form av kontroll, även om det kan bli ett för stort fokus på dokumentationen, alltså diskursen före praktiken.

Det jag skriver här är inte någon tolkning av läroplanen. Det ska inte heller ses om något som motsäger det som står i läroplanen. Istället är det mina egna reflektioner kring vilka utgångspunkter som kan finnas när vi tänker ‘dokumentation’.

Ett skriftligt underlag

Låt oss från början slå fast att dokumentation inte görs för sin egen skull — att bara dokumentera är ett slöseri med tid och resurser — den är ett verktyg för någonting. Även om dagens fokus på dokumentation har lett till att man gör dokumentationer för att göra dokumentationer, så är det inte det som är syftet. I grunden ska den på något sätt gynna vår professionella utveckling och verksamheten med barnen.

Enligt Nationalencyklopedin på nätet definieras en dokumentation så här, men vad innebär det?

dokumentation, sammanställning av skriftligt underlag (dokument) i en viss fråga (NE).

Syftet med en dokumentation kan vara olika, men ett kan vara att man ska kunna utvärdera resultatet av det man har gjort.

utvärdering, evaluering, sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser. (NE)

Strängt taget betyder det att man skriftligt beskriver något. Så vare sig du skriver ner en plan eller beskriver hur det sedan gick, så är det en dokumentation om du vill använda den som det. Du kan se dessa dokument som dokumentation av något du tänkte och något du iakttog. En skriftlig plan är helt enkelt en dokumentation av hur du tänkte att du skulle göra. Likaså kan man göra dokumentationer av processer och resultat. Även en skriftlig utvärdering är en dokumentation.

Bilder kan komplettera den skriftliga beskrivningen men aldrig ersätta den. Bilder kan vara vackra, men gåtfulla. Tänk dig att du får en slumpmässig bild i hand, en bild där det sägs hända något. Kan du beskriva vad som hände när bilden togs utifrån att bara titta på bilden? Kan du utvärdera det som hände med hjälp av den bilden? Knappast. Det borde alltså inte räcka med bilder för att det ska bli en dokumentation. På något sätt måste man beskriva det som händer på bilderna. Man behöver sätta in det som syns i ett sammanhang, förklara vad som händer och då har du en skriftlig redogörelse. Vi är då tillbaka till det skrivna ordet.

Men det räcker inte. Det måste också visa på något i verkligheten, att man tänkt något eller gjort något. En dokumentation får alltså inte vara en fantasi, om det inte är fantasin man ska dokumentera.

Hur man väljer att dokumentera är kanske inte så viktigt, men på något sätt innebär det att man ska skriva något och kanske fotografera. Man kan använda datorer eller paddor, men det är strängt taget inte nödvändigt. Du kan göra dina egna eller så finns det lite mer stelbenta datorprogram som någon har skapat för att de vill ha koll på vissa saker. Än idag är papper och penna oslagbart när det gäller att snabbt få ner vad som hände och vilka tankar man hade. Man behöver bara tänka på läsaren, så att handstilen är läsbar och att man försöker vara tydlig när man formulerar sig, är viktigt.

Se hela verksamheten

Det problem vi har är hur vi ska kunna planera och dokumentera vår samlade verksamhet. Inte bara göra små nedslag, utan bedöma den totala verksamheten för att se om vi täcker in det vi behöver göra i form av omsorg och pedagogik. Vi måste alltså planera för omsorgens olika delar, liksom för normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, föräldrars inflytande, samt vårt samarbete med skola och fritis.

Planerna är en dokumentation i sig. Men sedan måste vi också dokumentera hur det gick, om vi kunde genomföra det vi tänkt och hur det gick. För en av poängerna med dokumentationen är att vi kommer fram till en reflektion kring vad vi gör och varför, samt om vi faktiskt går i den riktning vi tänker oss.

Vi behöver då se vilka delar av verksamheten som på något sätt bidrar till omsorgen om barnen och deras lärande. Det är inte helt självklart vad vi tar upp. Här är vi helt lämnade i sticket av både administration och forskning, utan är helt utelämnade åt vad vi uppfattar i den komplexa verklighet vi lever i. Min ingång här är att grunden är att det finns en funktionell och tydlig planering. Inte ens planeringen är självklar i den här branschen, men vi behöver lyfta näsan och få ett större perspektiv i blickfånget.

Lägg då märke till att jag inte talar om en dokumentation riktad till föräldrar eller politiker. Det jag pratar om här är ett rent arbetsredskap, något vi har för att utveckla oss själva. Det är vi, personalen, och den verksamhet som vi åstadkommer som ska utvärderas. På något sätt. Ändå är det inte något man berör så ofta, det är barnen och deras aktivitet och lärande som oftast kommer i fokus. Varför? Därför att det både är svårt och jobbigt att vända blicken mot sig själv och vara den som blir utvärderad, bedömd. Men ska vi utvecklas, är det den enda vägen att gå.

Lägg också märke till att jag inte räknar in vad barnen eventuellt har lärt sig. Det är helt en fråga om vad jag har gjort för att jobba med omsorg och med de visioner som finns i läroplanen. Rimligen ska jag kunna motivera det jag gör med att jag utgår från vetenskapens senaste rön och att det kan förväntas ha positiva effekter på barnens utveckling, men kopplingarna är många gånger inte helt glasklara.

Barnens allmänna utveckling

Ser man till barnens utveckling, är vårt problem hur vi på ett lämpligt sätt kan få grepp om den. Här kan man tänka sig två syften. Dels handlar det om att kunna anpassa vår verksamhet efter var barnen befinner sig i sin utveckling. För att kunna planera en rimlig verksamhet måste vi veta var barnen står och sedan leda dem därifrån. Dels behöver vi ha en viss koll på att enskilda barns utveckling verkar rimlig. Barn kan ha svårt med språket, delar av kognitionen eller det sociala samspelet på ett sådant sätt att man kan behöva söka professionell hjälp, t ex hos en logoped.

Enligt den nuvarande läroplanen ska vi bedöma varje enskilt barns utveckling, men vi får inte göra omdömen som liknar betygsättning. Det här är lite av ett moment 22: bedöma, men inte bedöma. Kanske är det något i de begrepp som används som gör det svårt att få tag på vad vi egentligen ska göra?

Vad vi har att brottas med här, är att vi även här inte har någon vetenskaplig grund att stå på. Den enda som skulle kunna kvalificera sig är TRAS, som är ett bedömningsinstrument för språkutveckling. Nackdelen med TRAS är att den inte ger oss några tips om hur vi ska jobba med barn som ”halkar efter”. Men det kanske inte heller är syftet med just TRAS.

Hur vi ska bedöma det matematiska och naturvetenskapliga är en helt öppen fråga. Här finns det ingen samsyn över huvud taget. Mycket av barns utveckling följer vissa steg när det gäller den kognitiva och neurologiska utvecklingen, samt utvecklingen av arbetsminnet och de erfarenheter varje barn har haft, men i verkligheten blir frågan ändå väldigt komplex. Lägg till att vi idag förväntas ha en förenklad, för att inte säga fördummande, barnsyn. Det här sätter helt klart käppar i hjulet när det gäller att lyfta professionalismen i branschen.

Vi kan här jämföra med de handlingsplaner som finns när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Det här är en ofta lång process som innefattar just en dokumentation av nuläget för barnet och att sammanfatta det in en ansökan om extra resurser. Här finns också krav på uppföljning efter en viss tid. Tänk om man skulle göra det här för alla i en grupp på 20 barn. Vilka resurser skulle det kräva? I dessa fall brukar det väl ganska ofta bara röra sig om vissa områden där man fokuserar, man griper inte över hela det spektrum av utveckling och visioner som finns i läroplanen.

Barnens lärande och görande

På många sätt är det av intresse att kunna dokumentera när barnen klarar av något nytt eller gör något som leder in i en process av något slag. Syftet kan helt enkelt vara att ge barnet en återkoppling, att uppmärksamma det barnet gjort. Men det kan också handla om att vi själva blir uppmärksamma på när barn verkar klara av vissa saker.

Det här är en i det här sammanhanget enkel uppgift, där det mest handlar om att vara vaken och se. För inom det här området hamnar man lätt att fotografera när barn lär sig cykla, ritar sin första huvudfoting, bygger på ett visst sätt eller börjar sitta på pottan. Men det blir genast svårare om vi tänker på att förstå kardinalsprincipen, till skillnad mot att bara kunna räkneramsan.

Vad vi får är ett fotoalbum med, vad vi anser, vara viktiga hållpunkter i barnets utveckling. Mycket av det här tar vi också upp i samtal med föräldrarna som positiva tecken på att barnen utvecklas som de ska.

Uppgiften blir till slut ändå väldigt komplex, för barn lär sig hela tiden. Vad i allt som händer ska vi uppmärksamma? Vem bestämmer vad vi följa för utveckling hos enskilda barn? Vad är viktiga delar i en människas utveckling? Ändå vill jag hävda att det här är bland det enklaste sakerna vi kan göra. Om man bara kan släppa den där diffusa dokumentationsångesten och fokuserar på barnen och försöker förstå hur och när de utvecklas, blir det ändå överkomligt.

Skapa pedagogiska läromedel

Något som sprider sig som en skogsbrand genom landet, är den pedagogiska dokumentationen. Syftet med den verkar vara att ge en totallösning, en uppgift den inte fyller på långa vägar. Den är helt enkelt för ytlig och har för lite fokus på vad vi gör, samtidigt som den bara ger en gullig uppvisning i vad enskilda barn gjort. Vi behöver alltså tänka nytt där. Men tyvärr sprids de här idéerna nu också av Skolverket, som den enda sanktionerade metoden. Med tanke på att den inte har någon vetenskaplig grund, är det märkligt att Skolverket vurmar för just den och inte ens visar på någora alternativ.

När vi dokumenterar vår verksamhet och barnens utveckling, gör vi det för vår egen skull. De här båda dokumentationerna syftar till att vi ska kunna utveckla vår verksamhet. Men det finns en fråga de inte svara mot.

Den användbara delen av pedagogiska dokumentationen handlar om att skapa ett material som vi kan använda för pedagogiska syften. För här kan ”pedagogisk” vara ett meningsfullt begrepp, i och med att det är något som kan ges ”tillbaka” till barnen i syfte att föra lärandet vidare. Frågan är bara om man över huvud taget ska kalla det för dokumentation eller om vi bör se det som ett läromedel.

Det skulle dessutom passa med dagens lingo, där vi nu är en skolform. Men vi ska då komma ihåg, att vi i lagens mening inte behöver använda oss av något sådant, eftersom det är att betrakta som något vi använder i vår ”undervisning”. Om det har lagar och förordningar ingenting att säga, utan är upp till oss.

Så hur skapar vi läromedel som bygger på vad vi tidigare har gjort? Det handlar om att skapa minnesbilder i text och bild som man kan ta avstamp från när man går vidare till nästa steg eller utvecklar det man har gjort. För de större barnen kan dessa minnesbilder även fungera som underlag för resonemang och samtal kring olika frågor. Man bör tänka på att det inte ens är så många 5-åringar som är läskunniga nog, att ta sig igenom ett läromedel i skrift.

Det viktiga, som jag ser det, är att skapar det i syfta att vara läromedel, något vi använder med barnen. Visst kan vi sätta upp det på väggarna, men det blir då inte för föräldrarnas skulle utan för barnens.

Skyltfönster mot föräldrarna

Lite kort vill jag bara nämna att vi också behöver hålla föräldrarna informerade om vad som händer och att göra dem delaktiga på många områden. När vi vänder oss till föräldrarna får vi ett annat slags dokument, för syftet är ett helt annat. Visst, sätter vi upp bilder och texter på väggarna på vår avdelning kan föräldrarna se det också, men det är inte nödvändigt att det som hänger på väggen i första hand är riktat till föräldrarna.

Gärna enkelt och effektivt

För att nu göra en kort sammanfattning: Hur ska vi nu få ihop det här? Vår tid är begränsad och planeringstid är det svårt att få till. Att få ett enkelt och effektivt arbetsflöde är svårt, med tanke på den komplexa situation vi har.

Det får inte bli att vi jobbar med schabloner och tomma tankemönster, utan med verkligheten. Tanken är ju att vi med tiden ska bli lite klokare och kunnigare, så att vi kan ge barnen en allt mer välfungerande verksamhet. Dokumentationen ska gynna vår professionella utveckling och i förlängningen komma barnen till del.

Så frågan blir: vad kan vi dokumentera? Vad är ens rimligt att vi dokumenterar? Dokumentationen måste få tid, om den ska funktionell, och den ska vara kopplad till vad man vill åstadkomma på lite sikt. Är det dags för en vetenskaplig utvärdering av dokumentationen och dess effekter? Eller bara en lite bredare diskussion?

Nu har jag alltså gjort klart min dokumentation över hur jag tänker kring dokumentation. Det tog lite tid, men nu kan jag kanske, med hjälp av mina läsare, komma vidare.

Advertisements
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 07 december 2014 i Dokumentation, Jobbet

 

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: