RSS

Inom välfärdssektorn krockar den mänskliga omsorgen med mekanisk styrning

20 Jun

Redan när de styrsystem som infördes på 90-talet inom välfärdssektorn, diskuterade man hur just det som välfärdstjänsterna ska erbjuda, krockar med de ideal som stod bakom de nya styrsystemen. Som vi vet, så infördes utan några djupare analyser ändå de har styrsystemen, för så skulle det bara vara. Det fanns bara en väg att gå och den vägen såg ut som hos tillverkningsindustrin.

Nu har Mona Andersson från Mälardalens högskola i Västerås skrivit en avhandling, ”Välfärdssektorn en arena för makt och motstånd”, som försöker visa på hur den här spänningen mellan dessa båda synsätt fungerar i praktiken idag. Den studerar händelser inom sjukvård och hemtjänst, men jag känner genast igen det här även inom barnomsorgen.

Den offentliga sektorn har blivit mer företagslik genom ökad konkurrens och nya ekonomiska styrideal. De anställda inom välfärdssektorn ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade medarbetare. Det visar ny forskning från Mälardalens högskola (MDH).

I doktorsavhandlingen ”Välfärdssektorn – en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst” har Mona Andersson, forskare inom industriell ekonomi och organisation vid MDH, granskat vad som i praktiken händer när ett ekonomiskt administrativt ideal som anger ramar, möter den kunskap och de rutiner som bygger på medarbetarnas omsorgsideal ute i verksamheten.

– Min forskning visar att medarbetarna ute i verksamheten kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som styrningsidealet utgår från. Men då de inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten, eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas, säger Mona Andersson, ekonomie doktor vid MDH.

Nej, vi ses inte längre som professionella, insiktsfulla och engagerade. Kunde de politiker och högre tjänstemän som sätter ramarna byta ut oss mot robotar, då skulle de göra det. Om så bara för att sänka kostnaderna, skatterna och låta politikernas kompisar, riskkapitalisterna, flytta skattepengar till skatteparadis.

Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner hos medarbetarna som bygger på ett omsorgsideal. Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla de anställda ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.

– De anställda ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade medarbetare. De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa styridealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Men jag kan visa att medarbetarna ute i verksamheten försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand, säger Mona Andersson.

NPM står för helt andra ideal än de som gjorde att man under mitten av 1900-talet valde att skapa en skattefinansierad välfärdssektor. En sektor som inte skulle drivas av vinstintressen och konkurrens mellan aktörer. Man har sedan 30 år försökt göra välfärden till en marknad efter modell från tillverkningsindustrin. Vi som jobbar där har under lång tid sett konsekvenserna och nu börjar det även märkas inom samhället i stort.

Mona Andersson avhandling synliggör den här konflikten. Den tydliggör också att det finns en djup klyfta mellan det som enligt offentlig retorik ska levereras, det som personalen faktiskt på en mänsklig nivå försöker utföra, med de förutsättningar som styrningen faktiskt ger möjlighet till. Här är problemet det samma inom alla välfärdstjänster: skola, vård och omsorg.

Frågan är nu bara: hur ska resultatet av den här avhandlingen tolkas hos olika grupper, inte minst politiker och högre tjänstemän? Ska det bli ännu mer kontroll och mekanisk styrning, eller ska vi äntligen få en utvärdering av det styrsystem vi haft i snart 30 år? Och ska medborgarna och vi som jobbar inom välfärdssektorn agera? För lika väl som de gamla styrsystemen ersattes av de vi har idag, kan vi återigen förändra styrsystemen. Frågan är: vilka ideal ska råda i samhället?

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 juni 2014 i Jobbet

 

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: