RSS

Kvirr om planeringsdagar

19 Aug

I fredags hade vi planeringsdag. Det blev en ganska mastig dag, men lyckligtvis var den uppdelad på en sitta och tänka/resonera del, där vi gick igenom den senaste kvartalsrapporten och hur vi jobbat mot våra åtaganden, och en praktisk del, där vi jobbade för att bli klara att ta emot våra nya barngrupper.

Vanligen brukar vi inte ha några barn då. En planeringsdag innebär att vi slipper ta hand om barn och kan fokusera på innehållet för planeringsdagen. Den här fredagen hade vi ett barn där föräldrarna inte kunde ordna omsorg på annat sätt för sitt barn. Det intressanta i det här fallet var att barnets stora syskon var hemma! Nu blev det inget större problem eftersom hon som jobbar i köket kunde ha hand om det här barnet.

På onsdagen hade vi ett informationsmöte för nya föräldrar. Där nämnde chefen det här med planeringsdagar och att vi då hade ”stängt”. Om föräldrar inte kan ordna omsorg på något sätt, måste vi ta hand om de barnen. Jag har aldrig tidigare hört någon nämna det, men nu gjorde min chef det. Och det var lite intressant, för bara några dagar tidigare hade vi kunnat läsa i SvD att ”Förskoleplanering dyr för samhället”. Kostnaden skulle vara en miljard per planeringsdag.

Jag vet inte hur pass ”beställd” resultatet var — om journalisten var ute i ett ärende — eller om det faktisk var Hans-Olof Hagén, nationalekonom på SCB, har kommit fram till det här står inte att läsa i artikeln. Har journalisten ringt upp och bett honom uppskatta summan? Var det en rapport från SCB? Nationalekonomer har ju visst sig vara riktigt dåliga när det gäller att bedöma värden för samhället.

Det lär ha varit en del rabalder kring det här på bland annat Facebook. Men vad handlar det om? Det hela bygger på ett uttalande från en räknenisse, i vars värld allt har ett pris, men inget har ett värde. Skulle räknenissen ha tyckt att ”kostnaden” för utvecklingen av nya bildmodeller eller läkemedel är för ”dyra” för samhället? För det är det våra planeringsdagar är, utveckling av vårt arbete.

Vilket är värdet av att vi kan planera och utvärdera vår verksamhet? Tror man att barnomsorgen organiserar sig själv på automagisk väg? Att det är ett självspelande piano? Vi kan knappt få ut den planeringstid vi är berättigade till genom avtal och planeringsdagarna är de enda tillfällen då vi kan fokusera på gemensamma diskussioner — utan att barnen är med. Vilken förälder som helst vet väl hur det är att försöka prata med ett par barn omkring sig?

Så alla kvirrande nationalekonomer och föräldrar: planeringsdagarna är till för att ge barnen ett bättre värde när det gäller vistelsen på dagis — eller förskolan om man nu vill det.

Advertisements
 
8 kommentarer

Publicerat av på 19 augusti 2013 i Jobbet

 

Etiketter: , , , ,

8 svar till “Kvirr om planeringsdagar

  1. savsjoforskolor

    20 augusti 2013 at 13:02

    Känner igen resonemanget och vid granskningar av skolinspektionen så är det en vanlig fråga. För de flesta föräldrar så är det inga problem att lösa och jag tror även att de flesta huvudmän kan lösa det ganska enkelt genom att låta avdelningar och förskolor gå ihop under planeringsdagen.
    Det som däremot kan vara upprörande är föräldrar som har barn på två olika förskolor (vilket ju händer) och samtidigt barn i skolan. När det är olika dagar för planeringarna mellan förskolorna och att dessutom skolan är stängd så innebär det en hel del bekymmer…

     
    • Maths

      20 augusti 2013 at 16:50

      Det brukar inte vara några problem. Det som är upprörande är artikeln och ifrågasättandet av planeringsdagarna. Ska det bli debatt om det och att vi i slutändan blir av med dom?

       
      • savsjoforskolor

        20 augusti 2013 at 21:50

        Tror inte det blir någon debatt… Jag räknade vid något tillfälle ut vad avtalet skrivningar om ”paus” i arbetet skulle kosta för en kommunal arbetsgivare med 1000 heltidsanställda. Pausen är ju kortare avbrott för t.ex. toabesök m.m. och är en del av arbetstiden. Vid ett ganska snabbt överslag (exkl. uppräkning för lönen) med en genomsnittlig lönenivå så blir det ungefär 22 400 000 kronor per år för toabesök. Utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv är det hisnande summor! Lägg därtill kostnader för vatten, vvs osv. Däremot har jag svårt att tro att man skulle förbjuda toabesök… lika lite som planeringsdagar.

         
        • Maths

          21 augusti 2013 at 04:04

          🙂 Jag hoppas du har rätt.

           
          • savsjoforskolor

            21 augusti 2013 at 10:59

            Frågan om tillgänglighet vs pedagogik är en högst levande fråga och den omvända uppfattningen var uppe till diskussion i GP härom månaden:
            http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1706350-satt-granser-for-barngruppernas-storlek

             
            • Maths

              21 augusti 2013 at 18:52

              Tack för den länken! 🙂 Den sätter verkligen fokus på många viktiga frågor — en del, t ex tillgängligheten, var helt nya för mig. Men att förstå att de studier som man hänvisar till om hur fantastiskt det är med ”förskola”, grundar sig på en nu för länge sedan svunnen tid. Jag har deras bok, men har inte hunnit läsa den. Det borde jag göra under hösten.

               
  2. Anders Larsson

    09 oktober 2013 at 10:00

    Hej Maths,
    Snubblade över din blogg av en händelse just eftersom jag är en förälder som försöker förstå vad som gäller för planeringsdagarna.

    I alla andra verksamheter läggs planering på ett sådant sätt att det inte stör den rent operativa verksamheten. Tänk dig till exempel om bussbolagen skulle stänga en hel dag för planering, eller ett sjukhus…eller mitt lilla företag med 6 anställda. De flesta lägger denna typ av aktivitet på dagar eller tider när verksamheten inte påverkas, vilket i detta i detta fall skulle kunna vara under lov, helger eller kvällar.

    Tänk dig att du har 50 barn på en förskola vars föräldrar måste ta ledigt en dag för planeringsdagens genomförande. Varje förälder tjänar kanske 150 kr+sociala avgifter i timmen i genomsnitt.

    Planeringsdagen kostar då varje förälder ca 1200 kr i utebliven inkomst(eller utebliven semester) vilket totalt blir ca 60 000 kr för gruppen(+sociala avgifter). Om man då har 2-3 planeringsdagar per termin så blir kostnaden mellan 120 och 180 000 kr.

    Gör samma sak för en skola med 200 elever – då kostar en planeringsdag 240 000 kr för föräldragruppen(och vi har inte räknat med eventuellt produktionsbortfall).

    För att gå tillbaka till mitt eget fall. Jag är en fulldebiterande konsult som debiterar ca 1100 kr i timmen för mitt arbete. Detta skall inte blandas ihop med lön eftersom stora delar av min timdebitering går till fasta kostnader, betala sociala avgifter, delar av medarbetares löner etc.

    I mitt fall så kostar en planeringsdag när jag måste vara hemma ca 8 800 kr.

    Det är också viktigt att komma ihåg att inom den skolpeng som följer med varje elev, som vi redan betalar via skatter, skall pengar disponeras för planering.

    Jag saknar en medvetenhet hos skolor och förskolor angående de problem som skapas när inte planeringsdagar läggs på tid som fungerar för alla. Självklart skall det planeras – men på samma sätt som andra gör det, eller?

    Med vänlig hälsning/Anders Larsson

     
    • Maths

      09 oktober 2013 at 15:40

      Tack för din kommentar, Anders.

      Frågan är naturligtvis inte helt lätt. För, som du förstår, är det inte helt lätt att få till planering över huvudtaget och speciellt då inte om alla ska var med för att kunna fatta gemensamma beslut e dyl.

      När det gäller frågan om att inte störa ”den rent operativa verksamheten”, så är det så att på min enhet är vi inte operativa under 4 dagar per år. Då stänger vi helt. Men. Det är faktiskt inte helt sant. Vi har nämligen en skyldighet att ha öppet, även dessa 4 dagar. Det här har det pratas om i slutet av sommaren i media. I praktiken innebär det, att om några föräldrar inte kan få ledigt på en planeringsdag, måste omsorgen ordnas ändå. Det kommer då att innebära att barnet får gå till ett annat dagis, utan sin ordinarie personal.

      Det här skulle kunna innebära, att om över hälften av alla föräldrar inte fått ledigt, då blir det problem. Var skulle vi ”utackordera” minst 35 barn? Var skulle de få plats?

      Att jämföra med ett bussbolag känns väl inte helt riktigt. Jag tror inte att busschaufförer har planeringsdagar. Däremot skulle man kunna fundera på hur det skulle fungera om en vårdcentral stängde 4 dagar per år. Har man planeringsdagar på en vårdcentral? Jag vet faktiskt inte.

      Ditt räkneexempel är intressant. Men ditt resonemang brister på en punkt: föräldrar tar inte tjänstledigt utan lön för att ha sina barn hemma en planeringsdag. De tar ut semester eller komp. Så att de bli av med en inkomst, stämmer inte. I alla fall gäller det alla de föräldrar jag har pratat med. Men kanske drabbar det dig? Hur som helst faller beräkningen lite.

      En del har funderat på den ekonomiska frågan utifrån ett samhälls- och effektivetstänk. Föräldrar som inte är på jobbet gör inte ”nytta”. Ur en arbetsgivares perspektiv är det förstås så. När man inte ser till ”hela samhällsbudgeten” så kan det verka korrekt och legitimt. Men det är lite som när man drar ner på kuratorer och psykologer på skolorna, för att vältra över kostnaderna på andra med några års fördröjning. Ingen ser kopplingen direkt, men den finns där.

      Hur som helst är det intressant att tänka har man inom barnomsorgen ska få till det med planeringar: individuella, i arbetslaget och inom enheten. Jag kan just nu inte se något alternativ till det system som finns.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: