RSS

Språkutvecklingen och skärmsamhället

24 Jul

Det här med språkutveckling är ett intressant område. Hur lär vi oss ord? Man har trott att det handlar om att höra och upprepa, input och output. Man har nu undersökt det närmare i en ny studie, bland annat från Kings College i London. Tydligen är det inte bara lyssnandet som är viktigt, motoriken har betydelse också.

It has long been believed that language learning depends on the integration of hearing and repeating words but the neural mechanisms behind learning new words remained unclear. Previous studies have shown that this may be related to a pathway in the brain only found in humans and that humans can learn only words that they can articulate.

Now researchers from King’s College London Institute of Psychiatry, in collaboration with Bellvitge Biomedical Research Institute (IDIBELL) and the University of Barcelona, have mapped the neural pathways involved in word learning among humans. They found that the arcuate fasciculus, a collection of nerve fibres connecting auditory regions at the temporal lobe with the motor area located at the frontal lobe in the left hemisphere of the brain, allows the ‘sound’ of a word to be connected to the regions responsible for its articulation. Differences in the development of these auditory-motor connections may explain differences in people’s ability to learn words.

Dr Marco Catani, co-author from the NatBrainLab at King’s College London Institute of Psychiatry said: “Often humans take their ability to learn words for granted. This research sheds new light on the unique ability of humans to learn a language, as this pathway is not present in other species. The implications of our findings could be wide ranging – from how language is taught in schools and rehabilitation from injury, to early detection of language disorders such as dyslexia. In addition these findings could have implications for other disorders where language is affected such as autism and schizophrenia.” (Kings College, London)

Arcuate fasciculus är de axoner som kopplar ihop Wernickes område med Brocas område.

Det här får forskarna att känna en viss oro när det gäller barns språkutveckling.

Dr Catani concludes, “Now we understand that this is how we learn new words, our concern is that children will have less vocabulary as much of their interaction is via screen, text and email rather than using their external prosthetic memory. This research reinforces the need for us to maintain the oral tradition of talking to our children.” (Kings College, London)

Det här kan man också läsa om på ComputerSweden, där man kopplar samman det med den ökade användningen av datorer, smarta telefoner, surfplattor etc.

När hjärnaktiviteten studerades så konstaterades det att det område som är mest aktivt under upplärningsprocessen är det som hör och tolkar ljud och sedan formar munnen för att imitera dessa, medan kunskapen om det inlärda ordet sedan skickas vidare till andra delar av hjärnan för att lagras. Marco Catani menar att lärande genom smarta telefoner, plattor och datorer aldrig kan ersätta behovet av lärare och föräldrar som barnet istället lyssnar på och härmar. Det kan med andra ord vara en bra ide att inte låta surfplattan vara barnvakt allt för ofta, ibland behöver barnen någon att prata med också.

Visst är det så: barnen behöver vuxna att prata med! Och datorer löser inte alla pedagogiska problem. De kan till och med skapa nya. Som ett slags back to basics kan man nog tänka sig en rörelse tillbaka till det muntliga berättandet igen och en uppvärdering av vuxnas samtal med barn och ungdomar.

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på 24 juli 2013 i IKT, Jobbet, Språk

 

Etiketter: , , ,

4 svar till “Språkutvecklingen och skärmsamhället

  1. berthu999

    31 juli 2013 at 10:44

    hej

    jag har även kommenterat detta på min blogg evernet.se !

     
    • Maths

      31 juli 2013 at 17:45

      Kul. 🙂

       
  2. savsjoforskolor

    09 augusti 2013 at 11:53

    Vad forskningen ser är dessutom det mer semantiska användandet av språk, det pragmatiska, alltså språkets mer sociala funktion, är ännu svårare med pekplattan…

     
    • Maths

      09 augusti 2013 at 16:05

      Det stämmer säkert. Det har ju uppstått en hel mängd tecken och annat för att på olika sätt kompensera för att vi inte kan se hur den andra reagerar, men de kan ändå inte ersätta ett nyanserat kroppsspråk och mimik. Och ska man då lära sig, först ett vårdat och nyanserat talspråk, sedan ett dito skriftspråk, då krävs det att man får prata IRL med människor.

      Jag vet inte om man kopplar ihop språkutvecklingen med omsorgen — du skrev ett inlägg som berörde omsorgen för någon dag sedan — men att det finns tillgängliga och mentalt närvarande vuxna som tar sig tid att prata och omgås med barnen är viktigt. Inte minst för språkutvecklingen.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: