RSS

Barnuppfostran som produktutveckling

13 Maj

Jag har tidigare skrivit om hur verksamheten inom offentlig sektor har organiserats utifrån principer från biltillverkaren Toyota. Det kallas då för The New Public Management (NPM). Bland annat har Maciej Zaremba skrivit om effekterna av det här tänket inom vården som den olönsamma patienten.

Att det här även gäller barnomsorgen blir ju snart klart när man betänkar att även den styrs genom NPM. Den nya offentliga sektorn har nu mera det tänket, vare sig det handlar om skola, vård eller omsorg. ”Ny” betyder inte i det här fallet bättre.

Men att verksamheten styrs på det här sättet kanske inte behöver innebär att det även har genomsyrat själva verksamheten och tankarna kring den. Eller?

Jag läser en atikel i SvD som heter
”Barnuppfostran handlar inte om produktutveckling”
. Den talar om att stora delar av samhället och dess syn på barn och barnuppfostran faktiskt handlar om just det: barn uppfostran som ett projekt för produktutveckling. Tankarna hämtas från boken ”Under pressure – rescuing our children from the culture of hyperparenting” av den kanadensiska journalisten och författaren Carl Honoré.

–I grunden är det förstås positivt att föräldrar vill ge sina barn de bästa förutsättningarna i livet, men risken är att ”optimerandet” av barnets utveckling blir ett projekt som mest handlar om att man ska framstå som en lyckad förälder, säger Katarina Westerlund, universitetslektor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet.

Eller lyckad förskollärare, kanske vi ska tillägga. Vi ska till och med jobba i projektform. Eller varför inte en utbildningsminister som vill se Nobelpristagare och som tycker att barnomsorgen ska bli allt mer skollik.

Övningsbok och skrivhäfte

Vi blir naturligtvis påverkade av den miljö vi lever i och det här lyfter artikeln fram som en del i varför det blivit så här. Så vi påverkas av de tankar som sprids via NPM och som kommer från fabrikerna hos Toyota. Allt går att förädla – även barnen och föräldraskapet.

Men den hämtar också näring från tolkningar av forskning som själva forskningen inte ger något svar på. Ta till exempel det senaste jag läste, om att fostret lär sig språk redan i livmodern. Det är kommer säkert att leda till ”språkkurser” för foster. Eller? För man måste väl ta varje chans att aktivt stimulera barnens nervkopplingar?

Samtidigt är det förstås inte alla föräldrar som drillar sina barn i ekvationslösning eller ägnar timmar åt att träna servar på tennisbanan. Ibland är problemet snarare det motsatta. Vissa föräldrar har inte de ekonomiska eller sociala resurserna att engagera sig på det sättet i barnens utveckling, betonar Katarina Westerlund.

–Men det är ändå medelklassidealet om ständig förbättring som målas upp som idealet i medier och rådgivningslitteratur – och som alla föräldrar tvingas förhålla sig till. De som inte försöker maximera sina barns förmågor får dåligt samvete eller betraktas som sämre föräldrar för att de inte gör det, konstaterar Katarina Westerlund.

Även om det finns risker med att pressa barn för hårt, förespråkar varken hon eller Carl Honoré att man helt slutar engagera sig i sitt barns utveckling. Men som förälder gäller det att känna efter att det verkligen är barnets behov som står i centrum – och inte ens egna.

–Vi behöver komma bort lite grann från den här projektkulturen. Barnen behöver få mer frihet att följa sin egen lust och få en chans att skapa sina egna liv, säger Katarina Westerlund.

–Ja, även om barn kan behöva drivas på emellanåt, är de rent biologiskt programmerade att vilja lära sig, säger Carl Honoré. Om vi vuxna bara låter dem följa sin nyfikenhet och uppmuntrar dem att våga ta risker och att misslyckas ibland så kommer de allra flesta att blomstra av sig själva.

Så var går gränsen för barnuppfostran och ett projekt för att utveckla en produkt? När blir det en ”produktiv” miljö kring barnet och när blir den bara missriktat produktinriktad?

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 13 maj 2013 i Jobbet

 

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: