RSS

Fel etikett på kartongen

28 Apr

I veckan var det avslutning för kursen i det som kallas pedagogisk dokumentation. Eller vad var det nu för kurs jag egentligen gick? Det känns på något sätt som att etiketten på kartongen inte stämmer med det innehåll den hade.

För om du vill gå en kurs i kinesiska och kursledaren på står att hon inte kan kinesiska, vad skulle du göra då? Antagligen be att få pengarna tillbaka och gå därifrån. För så var det med kursen jag gick, bara att den var beordrad från högre ort.

Första gången säger kursledaren att hon inte vet vad pedagogisk dokumentation är. Istället fick vi en salvelsefull predikan om diverse ludd från de Reggio Emilia insprirerade (REi). Vi fick reda på vad som var himmelriket och vad som var helvetet, samt vem som är profeten. Tredje träffen visste hon plötsligt vad det var: ett förhållningssätt till livet. Förhållningssätt till livet? Eftersom jag lovat att vara med så stålsatte jag mig och gick vidare. Sista gången kom det ytterligare förklaringar. Den kan sammanfattas så här.

Komma åt processen (vems?); människosyn; synliggöra barns tänkande; hur vi gjorde och hur vi tänkte; att inte ha svårt att förändra (?); att det inte finns några absoluta sanningar, utan att sanningen är något som förändras; synliggöra pedagogernas attityder och arbetssätt; synliggöra miljön och om den är inbjudande (för vem?) och att det blir kommunikation och lek; synliggöra för barnen; synliggöra för politikern; kunna utvärdera från lokala styrdokument.

Någon mer än jag som känner sig förvirrad? Det här är riktigt luddigt! Och helt oanvändbart.

Vad har vi lärt oss av det här? Kanske är det inte dokumentationen som har varit det viktiga, det egentliga ämnet för kursen. Kanske har det bara varit ett väckelsemöte för REi? För själva dokumenterandet har inte varit i fokus. Vi har haft i uppgift att göra dokumentationer, men där har vi fått klara oss själva och diskutera i våra grupper. Innehållet i kursen har varit ludd från REi.

Jag får lätt en känsla av att REi är en romantisk och antiintellektuell rörelse. Man hävdar att man inte vill ha det så rutigt som det var förr. Men försöker man styra bort från allt som känns rutigt, blir det inte möjligt att analysera och bena ut. När allt ingår i allt annat, när man har ett totalholistiskt perspektiv, då går det inte att analysera. Det blir då svårt att se olika funktioner och analysera dem. Svårt att bli klokare. Istället hamnar man i en ny rutighet, reggiorutigt, och riskerar att göra mängder med dumheter istället.

Ser man dessutom till den långa listan ovan, då kan man undra om vi har tid med barnen över huvud taget. Måste vi då inte prioritera bort dem? Jo, här pratar kursledaren om att vi ska göra barnen nyttiga för varandra. Det låter väl sympatisk? Men vad det i praktiken innebär är att vi ska dra oss bort från barnen och samspelet med dem för att likt laboratorieassistenter iaktta våra preparat och se vad som händer och dokumentera det. Fast när jag påpekade det fick jag höra att vi inte alls skulle dra oss bort från barnen. Nej, nej, nej, så var det inte tänkt! Jo, så var det visst tänkt. Dokumentationen är i det här synsättet — med förskola och allt — viktigast, det är den som är vårt fokus idag. Vi sysslar väl inte med omsorg längre, är budskapet.

Vi fick se en film som skulle illustrera bland annat det här med att göra barnen nyttiga för varandra. Den som dokumenterade satt där och filmade. Men barnen kommer fram och pratar med den filmande vuxne hela tiden. Det märks att det är inte vad personen har tänkt sig, för hon avfärdar dem och efter ett antal försök säger hon: Berätta det för en kompis. Till slut gör barnet det. Barnen var helt enkelt störande! De skulle vara så där kreativa som personen vill att de ska vara och ägna sig åt varandra. Och framför allt låta den vuxne ägna sig åt det som var roligt och spännande: dokumentationen.

Det här illustrerar också ett annat problem. Det mesta har handlat om barnen, att se vad barnen gör, att se deras kreativa lärande. Men det är inte barnen som ska utvärderas, det är vår totala verksamhet. Jag kan inte minnas att det har nämnts alls. Det är kanske för rutigt. Det vi sa sista dagen, var att det kan vara svårt att vända blicken mot sig själv och se vad man själv gör. Men all pedagogisk dokumentation verkar vända bort blicken för de vuxna som håller i verksamheten. Så när det gäller den största delen av det jag ska dokumentera, där ger den pedagogiska dokumentationen inte något bra stöd. Trots att det påstås att man i den ska kunna se vilken barnsyn man har.

Det som gör det här extra svårt, är att REi nu har kapat begreppet dokumentation och lagt in saker som har med t ex barnsyn att göra. Vi har en stor osorterad massa att förhålla oss till. Det gör det svårt att bryta sig ut och strukturerar eftersom man då behöver göra klart vad man lyfter ut och vilken bild det då blir. För det behövs det analytiska redskap. Och på något sätt får jag för mig att det är fullt möjligt att trycka in nästan vad som helst och kalla det REi.

Så varför kan folk ändå bli så entusiastiska över de här kurserna? Jo, en karismatisk ledare med mycket energi. Det känns så inspirerande, säger man. Det hela bygger på att det finns folk som med pedikantens entusiasm för sitt kall och sin tro kan försätta folk i extas, ge dem den där kicken som de sedan kan leva på under en tid och då känna glädje och motiviation.

Så egentligen skulle den här kursen ha hetat ”Grundkurs i Reggio Emilia inspirerad pedagogik”. För här har vi läst kanoniska texter som ”Varför pedagogisk dokumentation?” och ”Lyssnandets pedagogik”. Och för min del räcker det nu. Det var intressant att få en liten inblick, men nu går vi vidare med mer relevanta och intressanta kurser.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 28 april 2013 i Dokumentation, Jobbet, REi

 

Etiketter: , , ,

2 svar till “Fel etikett på kartongen

  1. Janne

    28 april 2013 at 18:45

    Hos oss var det i princip tvärtom. Kursen hette något i stil med ”grundkurs i Reggio Emilia inspirerad pedagogik” medan vi irriterat kände att det istället var en kurs i (pedagogisk) dokumentation. Vad nu det är, som sagt.

    Innehållet verkar dock ha varit i princip detsamma.

     
    • Maths

      28 april 2013 at 19:41

      Jag kan ändå känna att er kurs hade en mer ärlig etikett på lådan. Ni visste vad det var och i den fanns det en del dokumentation. Men i vår kurs mörkades det. Här var det som den självklaraste saken i världen att man är inspirerad och att De Inspirerade har rätt i sin tro. Det behövdes inte ens påpekas med några större ord.

      Nåja, nu är den äntligen slut och jag kan ägna mig åt annat.🙂

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: