RSS

Barnskötarnas klassresa

18 Feb

En grupp som det idag inte talas så mycket om är barnskötarna. Det är mycket fokus på förskollärarna, deras ökade ansvar, status och lön, samt legitimation. Så vad är barnskötare för några, egentligen? Vilken roll har de att fylla?

Birgitta Plymoth och Eva Reimers har forskat i barnskötarnas klassresa. Det verkar som om barnskötarnas storhetstid var under början av 1990-talet, men att det nu är en yrkesgrupp med diffus identitet och en utbildning som inte leder någonstans.

Utbildningen till barnskötare var ursprungligen en vårdutbildning i landstingets regi som betonade omsorgen. Men i och med att pedagogikens betydelse har ökat i förskolan har barnskötare fått svårt att hävda sig som en egen kår.

– Omsorg uppfattas inte längre som en viktig kompetens för barnskötare. De ses i stället som mindre kvalificerade pedagoger, säger Eva Reimers.

I ett dokument från Nacka, har jag för mig, ville man skilja på barnskötarna och förskollärarna och ge de senare den viktiga pedagogiska rollen. Barnskötarna skulle ha hand om ”omsorgspedagogiken”, vad nu det ska vara, förskollärarna om barns ”lärande”, vad nu det ska vara.

Man kan ju undra om det skulle gå att få ett kvalificerat omsorgsarbete. Det kan nämligen komma en tid där man inser att man behöver förstå omsorgen på ett annat sätt och då inte bara se det som fysisk omvårdnad. Att det så kallade lärandet inte på långa vägar räcker för att få ”duktigare” elever i skolan. Men frågan är då om det skulle bli en yrkesgrupp med ”bara” gymnasial utbildning som skulle få hand om det? Har barnskötarna då någon plats?

Utbildningens guldålder inträffade i början av 1990-talet när den var ett treårigt program i gymnasieskolan som gav behörighet till högre studier. För många ambitiösa tjejer var programmet en möjlighet att få både en yrkesutbildning och kunna läsa vidare.

Idag är barn- och fritidsprogrammet en yrkesförberedande utbildning som inte ger behörighet till högre studier. Programmet har en pedagogisk inriktning som kan leda till bland annat arbete som barnskötare, men många blir personliga assistenter.

Kanske är det så, att man i framtiden varken kan få tag på förskollärare eller utbildade barnskötare. Det blir varken lärande eller omsorg.

Annonser
 
1 kommentar

Publicerat av på 18 februari 2013 i Jobbet

 

Etiketter: , , , ,

Ett svar till “Barnskötarnas klassresa

  1. Lisa

    12 september 2013 at 08:25

    Så är det redan nu i många kommuner. Personer som inte har någon utbildning alls inom området anställs som vikarier på förskolor och fritidshem. I bästa fall för att de har ett genuint intresse av att arbeta med barn. I värsta fall för att de får sin A-kassa eller sitt försörjningsstöd indraget om de inte söker exakt alla jobb de har den minsta chans att få. Jag mår illa av att tänka på att det kan finnas personer som varken har utbildning, erfarenhet eller intresse av att arbeta på förskola men som finns där ändå enbart för att kunna betala mat och hyra.

    Jag tycker att det är en enorm skillnad på att ta in personal som gått barn och fritids- programmet eller den gamla tvååriga utbildningen och därmed faktiskt har en utbildning inriktad på att arbeta med barn, även om den ”bara” är på gymnasienivå och på att ta in personal som inte har någon utbildning (eller arbetslivserfarenhet) alls inom området. Varför ska ingenjörer, lokalvårdare, programmerare och lagerarbetare arbeta på förskolor alls?

    ”Det är ju bara som timvikarier” hör man ibland, men vad spelar det för roll? Ur barnens perspektiv är det ju helt irrelevant vad personerna som tar hand om dem på dagarna har för anställningsform. En två eller tre-åring vet knappast vad ett timvikariat är.
    Om de drabbas av att personalen inte ens har grundläggande kunskap om hur man lyfter, hjälper den som sätter i halsen, ser tecken på att ett barn börjar bli sjukt eller löser konflikter i barngruppen så drabbas de ju oavsett vad personalen har för anställningsform.

    För mig som förälder spelar det inte heller någon roll om personerna som tar hand om mitt barn på dagarna har för anställningsform, har de inte de grundläggande kunskaperna jag räknade upp ovan drabbas ju barnet av det oavsett om de är tillsvidareanställda, går på vikariat för en specifik person eller arbetar som timanställda.
    Sedan kan jag som vuxen önska alla medmänniskor tryggare anställningsformer än timanställningar av arbetsrättsliga skäl men det är något helt annat.

    Mitt intryck är att kommunerna är ytterst noga med att enbart förskolelärare ska få tillsvidareanställningar, men som timvikarie kan nästan vem som helst få jobba.
    En helt sned prioritering som inte tar hänsyn till barnens säkerhet och rätt till en bra omsorg.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: