RSS

Fri förskola från två för att bekämpa barnfattigdom?

23 Dec

Imorgon är det julafton och man kan då fundera på den här frågan: hur kommer man tillrätta med barnfattigdomen? När jag var ung på 70-talet hade Sverige blivit allt mer jämlikt och allt färre människor kunde klassas som fattiga. Nu, 2012, är fattigdom åter ett angeläget ämne. Men idag pratar man inte om fattiga, utan om fattiga barn. Många funderar på hur vi ska göra för att barn ska slippa växa upp i fattigdom?

Vad betyder egentligen begreppet barnfattigdom. Fattiga barn, men rika föräldrar? Knappast. Det handlar om barn som växer upp med fattiga föräldrar. Föräldrar som är arbetslösa eller på grund av sjukdom ligger på gränsen att bli utkastade från både arbetsmarknaden och Försäkringskassan. Det är alltså inte ett barnproblem, utan ett samhällsproblem.

Några som tycks ha funderat kring det här, är en arbetsgrupp inom Socialdemokraterna. Det här rapporterades det om igår på DN, SVT och Ekot. Alla tre utgår från samma TT-meddelande.

Förslaget från arbetsgruppen lär innehålla ett batteri av åtgärder för hur vi kan vässa vår politik för att alla barn ska ha rätt till bra och jämlika uppväxtvillkor. Det är låter som om man har hittat tillbaka till sina rötter, dem man hade när dagens Sverige byggdes upp från 50-talet och fram till 80-talet, då vi blev av med fattigdomen i landet. Men hur är det egentligen?

Lundh Sammeli hävdar att barnfattigdomen motarbetas bäst med en modernare arbetslinje och åtgärder på förskolan och skolans område. Kan föräldrarna få jobb eller arbeta mer, samtidigt som barnen garanteras plats i förskolan från tidig ålder, får familjerna mer att röra sig med samtidigt som barnen får stöd i sin utveckling.

Det duger inte, anser gruppen, att bara hälften av landets kommuner erbjuder barnomsorg på annan tid än dagtid. Det behövs en lag. Och rätt till heltid för barn även till arbetslösa, 35 timmar i veckan i stället för max 15, skulle ge de som söker jobb större chanser.

Allmän förskola innebär att barn har rätt till avgiftsfri barnomsorg med pedagogiskt innehåll under 15 timmar i veckan eller 525 timmar per år. Kommunen ansvarar för organisation och samordning. Sedan den 1 juli 2010 gäller den allmänna förskolan från hösten det år barnet fyller tre år.

Jag undrar lite hur dessa så kallade socialdemokrater har tänkt. Tror man att skolan och den så kallade förskolan (aka dagis) ska lösa problemet med barn som växer upp i fattiga familjer? Vad har men egentligen för kunskaper om hur samhället fungerar och hur ekonomin styr det här landet?

Förstår man vad avgiftsfritt innebär i praktiken? Vad det innebär ekonomiskt för barnomsorgen? Konsekvensen blir den samma som med maxtaxan: mindre pengar till verksamheten. Och vilket stöd i sin utveckling kan dessa fattiga barn få i en jättebarngrupp och få vuxna? Är inte barngrupperna stora som de är? Eller ska vi ha lika många barn som nationalekonomen Bo Södersten propagerade för i mitten av 90-talet: 25 barn i varje grupp? Tror man att det är en bra och utvecklande uppväxt för barn till fattiga föräldrar?

Man kan fundera hur den pedagogiska verksamheten skulle se ut när vi, på grund av minskade ekonomiska resurser, skulle få ännu flera barn i grupperna? När det inte finns vuxna som hinner eller orkar se till alla barnen? När det enda budskap som når fram är att vi ska göra barnen nyttiga för varandra? Det vill säga: så liten inblandning av vuxna i barns liv på dagis som möjligt. Barnomsorg med pedagogiskt innehåll under 15 timmar i veckan förbyts väl till något som är sämre än barnpassning. Den hyllade Läroplanen, vad är den värd då?

Det kan väl vara en bra sak att även de som jobbar annat än dagtid kan ha någonstans att göra av sina barn. Det finns väl ensamstående som har obekväma arbetstider. Likaså är det väl bra om även arbetssökande kan få barnomsorg för sina barn. Som stockholmare är det svårt att tänka sig att inte hela landet har den möjligheten. Men är det här åtgärder som skulle minska arbetslösheten och fattigdomen i landet? Knappast.

Det är väl bra om de fattiga kan få ekonomiska lättnader, men liksom maxtaxan som gynnade de redan resursstarka gör den här reformen det också. Skulle man ha en mer fördelningspolitisk profil på förslaget, då skulle man istället kräva att man tog bort maxtaxan och fick en tydligare fördelningspolitisk profil på förslaget. Men vem är politiskt så rakryggad att den lägger ett sådant förslag?

Så nu när vi ska fira jul och vara lite lediga, så kan vi fundera på, inte bara alla hemlösa och tiggare i våra storstäder, utan också över orsaken till att vi har fattiga barn idag och hur vi har format samhället vi lever i. Skulle mindre pengar till barnomsorgen göra barnens situation bättre? Och hur förhåller sig socialdemokrater till fattigdomen i landet?

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 december 2012 i Jobbet

 

Etiketter: , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: