RSS

Är det ljudabsorberande material eller färre barn som sänker ljudnivån?

10 Dec

Tre av tio förskollärare har tinnitus” skriver SVT. Jo, ljudnivåerna kan vara väldigt höga. Barn vill gärna röra sig och de låter. Men frågan är hur man skapar en mindre bullrig miljö? Både för barn och vuxna, för att minska hörselskadorna.

Man har intervjuat Fredrik Sjödin, som studerat frågan. I den här artikeln betonas saker som ljudabsorberande bord, stolar och leksaker.

Vid seminariets förskola i Luleå är det hörselskydd som gäller när ljudet är för högt. Skydden togs fram som ett skydd för personalen när antalet barn på avdelningen ökade från 17 till 20.

Och tycker vi vuxna att det känns svårt, så kan man tänka sig att barnen har det värre.

– Barnen är de primära ljudkällorna i förskolan så de är ändå närmare varandra. Vi kan anta att de har en högre exponering för ljud än de vuxna, säger han.

Vad SVT, av någon anledning, fokuserar den här gången är det här.

Han menar att det inte behöver kosta så mycket att snabbt minska bullret. Bullerskydd går att sätta in och bord och leksaker som minskar bullret finns att köpa. Det går till och med att byta golvet mot ett mjukare golv som minskar bullret.

I en artikel i Lärarnas tidning, ”Mindre barngrupp dämpar buller bäst”, som publicerades förra året, är det alltså en annan lösning som samme Fredrik Sjödin betonar.

En minskning av barngruppen från 17 till 15 barn under ett halvår visade sig ha störst effekt.

– Det fungerar både på stress och på upplevelsen av ljudmiljö, säger Fredrik Sjödin, doktorand vid Umeå universitet, som hållit i projektet där omkring 100 förskolelärare och barnskötare ingår.

När man lärde barnen att leka lite mindre högljutt blev resultatet också en tydlig sänkning av personalens stressnivå.

Färre barn i grupperna och lära barnen att inte vara så högljudda? Det låter väl som bra lösningar? Men vart har det tagit vägen idag?

Och det är klart att blir det lugnare så minskar också stressen. Ljudnivån i sig är problematisk och stressande. Och när barnen far runt och är uppvarvade, man känner att det lätt kan bli konflikter och man kan undra om man räcker till, då är det stressande.

Frågan är bara om alla så kallade huvudmän drar rätt slutsats av det här. Kan vi förskollärare få se en bättre arbetsmiljö genom att man sänker antalet barn i barngrupperna? Och kan barnen få en bättre miljö att vistas i genom att det är lagom många kamrater i gruppen? Jag tror inte att de gör det, tyvärr. Det finns inga ekonomiska eller politiska incitament för det.

Sedan har vi den andra åtgärden som sänkte bullret: att lära barn att leka tystare. Men det här kräver att de vuxna på avdelningen bryr sig, att de ständigt är medvetna och säger till. Tyvärr är det väl inte alla som orkar med att vara vuxna på det sättet. Och i vissa kretsar kan det säkert upplevas som fel pedagogik.

På min avdelning lyckades vi lära barnen att inte springa och skrika. Springa fick de i vissa delar av avdelningen, inte andra. Och när de springer ska de inte skrika. Vi påpekar när de skriker direkt, inget väntande och ta ett snack efteråt. Ett barn fick frågan om varför de inte skrek och svarade: ”Det lärde vi oss när vi växte”. Så visst går det.

Barn behöver inte skrika, ens när de har roligt, och de behöver inte allt för många kompisar på en gång.

Advertisements
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 10 december 2012 i Jobbet, Stora barngrupper

 

Etiketter: , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: