RSS

Betydelsen av normer och värden hos babianer

02 Okt

Att se mänskliga drag hos djur eller att dra slutsatser om människan från djur kan lätt bli lite som en fabel. Det gäller allt från Aisopos till Fablernas värld. Men kanske kan vi se lite av oss själva i ett babiansamhälle. Jag har i alla fall lätt att se en koppling mellan en ny studie från University of Pennsylvania och mitt arbete med det område inom läroplanen som kallas för Normer & Värden.

Whether human or baboon, it helps to have friends. For both species, studies have shown that robust social networks lead to better health and longer lives.

Det där har man även sett i studier av människor. För mig är det istället det sociala livet som blir intressant. Babiansamhället är hierarkiskt uppbyggt, inte helt olikt en del mänskliga samhällen. Man brukar tala om vilka som får föra sina gener vidare och slutsatsen har alltid blivit: den starkaste. I praktiken den som står högst. Men.

But high-ranking females do not always have greater reproductive success than low-ranking females. This suggests that, when it comes to evolutionary success, the inherited advantage of high rank can’t explain everything.

“In fact, dominance rank is not as good a predictor of reproductive outcomes as a close network of social relationships and stable relationships over time. So our question became ‘What predicts having a strong network?’”

Det här leder in på studiet av relationer i gruppen och vi närmar oss Normer & Värden i gruppen.

Baboon females actively work to maintain close social bonds, but, like humans, some baboons seemed to be better at it than others. With such traits closely tied to fitness and reproductive success, the Penn researchers wanted to get at the root of this variation.

Men återigen kunde man utesluta att en babians ranking på den social stegen hade den betydelsen.

The researchers found that strength of an individual’s social bonds was not fully predicted by seemingly obvious factors, such as the female’s rank or the size of the family she was born into.

“Even when a female has a lot of relatives,” Cheney said, “sometimes she’s a loner, but some females who have no relatives do just fine. It suggests that you have to be both lucky and skilled to have these networks.”

And, again like humans, these skills came down to individual personality traits. To determine a female’s personality, the researchers paid close attention to grunting behavior.

Forskarna delade in babianhonorna i tre grupper: “nice,” “aloof” och “loner”. Dessa hade olika förhållningssätt till andra. Det man kunde se var då följande.

Of the three, the loners had the highest stress levels, the weakest social bonds and the least stable social partners over time. Both of these measures were correlated with lower offspring survival and shorter lifespans. Both nice and aloof females showed the health and reproductive benefits associated with strong social bonds.

“This belies the idea that everything is competition and conflict,” Cheney said.

Allt är alltså inte tävling och konflikt! Vi pratar om att rent allmänt vara snäll och hygglig. Effekten är både överlevnad och god hälsa för individen.

Tittar man nu på min fusklapp kan man se ord som hänsyn, medkänsla, respekt och solidaritet. Är det här något som vi jobbar aktivt med? Har vi någon beprövad metod(er) för att jobba med det här? Det är i alla händelser viktigt både för individiden och gruppen att det sociala livet fungerar smidigt.

Eller är det så att vi med dagens förutsättningar och syn på barn, istället uppfostrar en mängd självtillräckliga individer? För att använda den här forskargruppens indelning: loners. Att vi har ett så extremt individfokus, att den enskildes välmående i gruppen inte alls finns på kartan?

Och hur skulle jag som personal och vuxen på avdelningen kunna jobba med det här? Eller snarast: mot den här tanken på självtillräcklighet som finns idag. Där tror jag att den pedagogiska forskningen har lämnat oss i sticket.

Men om nu forskarna bara är intresserade av att få bekräftat att barn bara är kompetenta, så lär vi få hjälpa oss själva till de arbetsmetoder vi behöver. Kanske också läsa den inom en del läger så ogillade psykologiska litteraturen för att få fatt på de mekanismer vi har att jobba med.

Kanske är mina tankar lite av en fabel. Eller? Hur pass lika oss är babianer eller schimpanser och bonoboer? Vi kommer ändå från samma träd av sociala primater. Så babianens liv kanske har ett visst intresse ändå.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 02 oktober 2012 i Jobbet, normer

 

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: