RSS

Hur man skapar en fri och öppen bok

30 Sep

Här om dagen skrev jag att Kalifornien nu tänker satsa på öppna läromedel. Idag dyker det på Slashdot upp ett inlägg som talar om att det är ett gäng finländare som håller på att skriva en öppen mattebok. Alltså i samma anda som den man vill ha i Kalifornien.

Projektet nämna på den finska bloggen linja-aho.blogspot.fi. Bloggen är på engelska. Däremot är matteboken på finska. Är med kunnig i finska kan man följa projektet, som är öppet, på Github.

Metoden för öppen källkod

Vad vi har här är något som liknar det utvecklare av applikationer gör. Finländarna använder till och med Github som är ett nav för apputvecklare.

Först hittar man ett problem eller behov. Man kommer överens om vad man vill åstadkomma, i stora drag. Det kan vara en mattebok, en manual till Ubuntu eller en app som ska vara till nytta för någon.

Sedan startar man sitt projekt och lägger upp det på någon plats på nätet. I det här fallet har man valt Github, men det finns andra som Sourceforge och Launchpad.

I botten på det här finns alltid någon form av revisionshanteringsssytem. På Github använder man sig av Git, som utvecklades av Linus Thorvalds, grundaren av Linuxkärnan. Men det finnas alternativ som Subversion eller Bazaar. Jag tänker inte här förklara närmare vad ett revisionshanteringssystem är, utan hänvisar er till Wikipedia. (Mer informativ är engelska Wikipedia) Den här platsen är navet där alla medlemmarna i projektet hämtar den senaste versionen och lägger till sina egna bidrag.

De personer som är med i projektet sitter vid sina egna datorer, var de nu befinner sig i världen, och kan bidra med sin del av helheten.

Något man bör tänka på är att alla ska kunna läsa och skriva till projektet. Det enklaste är då, precis som vid apputveckling, att källkoden skrivs i ren text. Man använder alltså inte ordbehandlare eller liknande. Därför behöver man ett sätt att skriva som sedan lätt går att omvandla till något som går lätt att läsa.

Det är därför man i det här finska projektet valt att skriva i LaTeX. LaTeX-dokument skrivs som ren text, men man markerar upp texten. En kort introduktion som jag själv varit med och skrivit hittar du på Ubuntu-se.org.

Nu är inte LaTeX den enda möjligheten. Många använder också DocBook. Det är en släkting, skulle man kunna säga, det HTML som är det man skapar webbsidor med. Vad man väljer är nog en smaksak. Med den finska matteboken är det däremot det enda alternativet, efter det nog är det bästa sättet att typsätta matematiska formler.

Det man skapar i LaTeX sparas i en TEX-fil. Man kör sedan TEX-filen genom kommandot latex för att få en läsbar och typsatt text att läsa. För spridning eller tryck kör man kommandot pdflatex, som skapar en PDF-fil.

För er som kan tänkas vara intresserade av LaTeX, vill jag rekommendera Påvels blogg. Han har bland annat skrivit tre inlägg om hur man gör en bok med fri programvara. (Del 1, Del 2 och Del 3) Se också hans inlägg om programmet Lyx.

Läroböcker bör vara pedagogiska

Nu finns det invändning mot att det finska projektet ska ske på så kort tid. En av kommentatorerna på Slashdot har en riktig invändning när det gäller att snabbt skriva ihop en lärobok på det här sättet.

The main thing which distinguishes a paedagogical material from bad paedagogical material is care.

There are lots of people who know lots of stuff. Almost all these people are able to quickly write down some information relating to this stuff quickly if you give them vague outlines.

But teaching is an interactive process, and finding out what teaching material works means spending time with students and developing your material based on that experience.

And then updating it regularly to reflect feedback.

I am a mathematics graduate and I could knock together an introduction to lots of things in a weekend. Hell, when chatting with intelligent researchers in other disciplines, I have done ”introduction to blah” on-the-spot lectures *literally* on the back of a napkin in canteens or whatever. I really don’t think I managed to convey enough to give the audience a solid foundation, and it certainly wouldn’t have worked at a secondary school level where I don’t know that I’m talking to exceptionally bright people.

Så det är alltså inte självklart att den första versionen av den finska boken blir bra, ur pedagogisk synvinkel.

En annan tar upp frågan om progression. Alltså frågan om hur man går från det enkla till det svåra, från lite kunskap till mycket kunskap, från liten färdighet till stor färdighet. Även om du, likt mig själv, inte förstår så mycket om kvantmekanik, kanske du ändå kan förstå själva poängen med kommentaren.

There is only one textbook I’ve found at an undergraduate level that remedies this for QM, and that’s Shankar. Whereas most books begin with historical waffle, Shankar immediately dives in with mathematics. Quantum mechanics barely gets mentioned until the third chapter. Why is this? Because it lets you get your head around the idea of a vector ”not being a stick with an arrow” as he puts it. Once you understand that a vector is simply a mathematical object that obeys a set of rules and that position vectors happen to obey them also, things get easier. The second chapter is still no quantum and in fact deals with Hamiltonian mechanics, I know of no other book that does this in quite this way. As a result, by the time you get to introducing quantum effects, it is easy to explain the Schrödinger equation in terms of abstract maths and solving problems becomes more straight forward. In fact, you realise that you learned about operator notation, eigenvector/value/functions before you even learned about the wavefunction and it’s simply a matter of applying your knowledge.

Man skulle kunna sammanfatta det genom att säga det är inte bara att sätta sig ner och börja skriva, det behövs lite planering och pedagogiskt tänkande. Det räcker alltså inte riktigt med bara faktakunskaper, man behöver tänka på mottagaren/läsaren också.

Men som ett exempel på hur man skulle kunna gå tillväga för att tillsammans med andra skapa fria och öppna läroböcker, tycker jag att det finska exemplet är väldigt bra.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 september 2012 i Dator, IKT, Jobbet

 

Etiketter: , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: