RSS

Språklig medvetenhet och språklek

17 Aug

Idag har vi haft planeringsdag. En sak som vi berörde i förbigående var barns språkliga utveckling genom rim och ramsor. Det här är något som t ex används inom den så kallade Bornholmsmodellen. Jag försökte komma ihåg vad den förmågan brukar kallas, men kunde inte komma ihåg det. Och faktiskt ingen annan heller

Nu har jag slagit upp det: Metalingvistisk medvetenhet eller språklig medvetenhet”. Många anser att det här är en brygga mellan talspråk och skriftspråk.

Vad det handlar om är en lek med språket för att få syn på språket som språk. Det är därför man kallar det meta-lingvistisk medvetenhet. Barnet lär sig att se orden, meningarna och grammatiken, samt leka med dess delar.

Det finns flera olika områden inom språklig medvetenhet. Till språklig medvetenhet räknas fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet, semantisk medvetenhet och pragmatisk medvetenhet.

Fonologisk medvetenhet handlar om språkljud och spelar en roll för barns läs- och skrivinlärning. Den fonologiska medvetenheten hos barn kan stimuleras genom att man låter barnen till exempel rimma, ta bort eller byta ut fonem, lyssna på ljud i ord, bilda ord av ljud och kasta om bokstäver i ord.

Morfologisk medvetenhet handlar om hur morfem kan användas för att ändra språket. Morfem utgör den minsta betydelsebärande delen i ord. Om barnen känner till morfem i ord kan de lättare avgöra varifrån olika ord kommer, vilket kan ha en positiv inverkan på barnens stavning.

Barn som är morfologiskt medvetna kan också avkoda ord snabbare och bättre förstå vad de läser. För att stimulera barns morfologiska medvetenhet kan man låta barnen leka olika stavelselekar.

Till den syntaktiska medvetenheten hör olika språkregler. Den syntaktiska medvetenheten har betydelse för läsförståelse och läshastighet. Barn med god syntaktisk förmåga har lätt att tänka sig hur en text fortsätter och att dra slutsatser om innehållet utifrån grammatikaliska regler.

Barns syntaktiska förmåga kan stimuleras genom olika lekar där barnen skall uppmärksamma språkregler. Det kan till exempel handla om att barnen skall fylla i ord i meningar eller rätta till meningar.

Semantisk medvetenhet gäller olika betydelser i språk. Semantisk förmåga hos ett barn kan kännetecknas av att barnet till exempel kan avgöra hur två meningar skiljer sig från varandra och kan förstå att samma ord kan ha olika betydelser. Barn har hjälp av sin semantiska förmåga när de försöker förstå en text.

Pragmatisk medvetenhet kännetecknas av en förmåga att använda språket på ett sådant vis som passar den aktuella sociala situationen. Barn som är pragmatiskt medvetna kan välja vad för ord de använder och hur de överlag formulerar sig beroende på vilken situation de befinner sig i.

De vet också när det är lämpligt att använda olika artighetsfraser. Bland annat vitsar och gåtor är bra för att stimulera barns pragmatiska medvetenhet. (Folkhälsan.fi)

Vad vi behöver göra är alltså att genom verbal humor få barnen att se dessa sidor av språket. Inte helt lätt, kanske, men väldigt kul. Vi uppmunta rar barns lek i många sammanhang, så varför inte ägna sig åt språklek.

Det handlar, tänker jag, om att skapa en distans till språket som gör att man börjar se hur det fungerera. Språket som språk.

Och det är är inget man börjar med när barnen är 5 år. Min upplevelse är att det brukar fungera runt när barnet fyller 2 år eller något senare. Då kan jag lätt få med mig barnen i olika typer av språklek. Men visst, en del av de saker som beskrivs i citatet ovan kräver en lite mer kognitiv utveckling för att fungera. Men man startar tidigt där det fungerar.

För att klara av det här, är det ett minimikrav att man faktiskt pratar med barnen, att man inte tror att barnen utvecklar sitt språk på egen hand. Vi är en del i barnets språkliga miljö. Så samspel är den metod vi måste använda och helst inte göra det för likt någon undervisning i skolan.

När jag sökte lite på det här, så kom jag på en sida från Karlstads universitet, där det stod några kloka saker.

Tänk också på att:
• Barnen lär sig att lyssna genom att de vuxna lyssnar.
• De lär sig förklara genom att de vuxna förklarar.
• De lär sig att fråga genom att bli tillfrågade.
• Umgås med barnen och ha roligt tillsammans.
(Karlstad Universitet)

Advertisements
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 17 augusti 2012 i Jobbet, Språk

 

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: