RSS

Anknytning — inte bara en familjeangelägenhet

19 Apr

Jag läser idag en artikel som heter Självhjälpsbok om anknytning från tidningen Specialpedagogik. Det är en recension av bok Den mörka hemligheten – från trauma till trygghet av Dan Josefsson och Egil Linge, frilansjournalist respektive legitimerad psykolog och psykoterapeut. Boken handlar om ankytningsteori.

Boken är tydligen utformad som en slags självhjälpsbok och då kan vara relevant för vuxna som vill försöka förstå sina egna problem och kanske hitta ett sätta att komma vidare.

Boken är utformad som en självhjälpsbok med tips och råd om verktyg som kan vara stöd i att förändra sin tillvaro. Den vänder sig till dig som söker svar på frågor i livet, främst vad gäller relationer till andra människor. Här kan du finna förklaringar utifrån anknytningsteorin och hur den påverkar oss människor upp i vuxen ålder.

Personal inom skolan kan använda boken för att lättare förstå de processer som uppstår hos barn som lever under förhållanden där anknytningen inte fungerar. Det kan till exempel handla om dysfunktionella familjeförhållanden där barnet far illa psykiskt eller fysiskt och vilka beteenden det kan framkalla. Boken kan ge kunskap om hur barn påverkas av dessa förhållanden och även vad det kan ha för betydelse för vuxna. Med kunskap om anknytningens betydelse tror jag att vi i skolans värld kan bli ett bättre stöd för barnet. Bokens fokus ligger dock på den vuxna människans svårigheter vilket gör att jag rekommenderar den snarare till den som är intresserad, än som ett verktyg i skolan. Överlag ställer jag också mig kritisk till självhjälpsböcker då professionell hjälp av en fysisk människa kan vara på sin plats.

Man kan också läsa om boken i artikeln Barndomens sår kan läkas i tidskriften Modern Psykologi. Boken har också en hemsida.

Den forskning man har bedrivit kring anknytning har gjorts främst på mödrar och kanske även familjer. Orsaken till barnens problem blir då just ett familjeproblem. Men det här är inte hela sanningen i Sverige idag. Det finns nämligen andra aktörer som det också borde forskas kring. Aktörer som den psykologiska forskningen ännu inte upptäckt fullt ut.

Som jag skrev i Rekordmånga barn på dagis och större barngrupper så var 83% av alla 1-5-åringar inskrivna inom barnomsorgen under förra hösten. Barnen tillbringar mellan 6 och 10 timmar fem dagar i veckan på det man idag vill kalla förskolor. Det blir mellan 30 och 50 timmar i veckan! Alltså i genomsnitt ett heltidsarbete.

Skulle dessa barn, inte minst småbarnen, kunna klara sig utan någon att knyta an till under de timmarna? Knappast! De behöver tryggt vuxen stöd hela dagen.

Problemet blir då hur folket inom barnomsorgen lyckas möta upp på det behovet hos barnen. Har de kunskaper och metoder för att klara det? Jag tror nämligen inte ett dugg på att kvinnor kan det bara för att de är kvinnor. Det kan fungera med ett eller ett par egna barn, men inte med 15 stycken 1- och 2-åringar.

Så anknytningskartan för de barn som föddes under 90-talet och 00-talet och som har fått uppleva de stora barngrupperna vi har idag, ser helt annorlunda ut än den gjorde för mig som på 50- och 60-talen hade en mamma som var hemmafru. Det finns alltså andra som kan vara lika viktiga som föräldrarna, under veckorna.

Och vad händer då om personalen inom barnomsorgen inte räcker till? Hur ser deras anknytningsmönster ut då? Och vilka problem kommer de barnen att brottas med senare i livet? Att barnen idag mår sämre än förr, det vet vi.

Så den bok som Dan Josefsson och Egil Linge har skrivit ger inte hela problembilden. Den måste kompletteras med hur personen hade det på förskolan. Förskolan som mer fokuserar på pedagogik än mänsklig omsorg. Men det här har psykologerna ännu inte börjat forska om.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 19 april 2012 i anknytning, Jobbet

 

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: