RSS

Så ser avtalsrörelsen 2012 ut – del 2

11 Feb

I en artikel i DN idag (finns ej på nätet) tar man upp Medlingsinstitutets (Hemsida, Wikipedia) roll i lönesättningen. Enligt artikeln vill inte arbetsmarknadsministern Hillevi Engström gå med på att ändra i institutets direktiv för att lågavlönade kvinnor ska få lite extra i år.

Det är inte regeringens roll att lägga sig i lönebildningen, hävdar hon, trots att man just genom Medlingsinstitutet styr inriktningen på avtalsrörelsen.

Bakgrunden är en debattartikel i DN, där Kommunal, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund LSR och Vision argumenterar för en uppvärdering av kvinnoyrken. Lärarfacken finns inte med där, men jag antar att det här skulle kunna gälla dem också. Och i förlängningen även mig, eftersom jag valt att jobba inom ett kvinnodominerat yrke, nämligen barnomsorgen.

Tydligen har Medlingsinstitutet att viktig roll i den här diskussionen. Det känns som om jag ännu inte riktigt förstått dess funktion. Hur institutets arbete definieras blir en viktig del i lönsesättningen för alla svenskar.

Välfungerande lönebildning?

När det gäller Medlingsintitutets arbete, hittar jag följande intressant upplysningar.

En väl fungerande lönebildning ska kunna förenas med

  • att den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande (d.v.s. löneutvecklingen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara en norm för övriga branscher)
  • att industrins kostnader inte ökar mer än i våra viktigaste konkurrentländer
  • de förhandlingsformer som parterna själva väljer, d.v.s. såväl avtal på förbundsnivå som decentraliserad och individualiserad lönebildning

och den definieras av att den

  • ger ökad reallön
  • medverkar till ökad sysselsättning
  • ger så få strejker – och andra arbetskonflikter – som möjligt
  • möjliggör förändringar av en grupps löner jämfört med andra grupper
  • åstadkommer jämställda löner mellan kvinnor och män
  • stimulerar produktivitetsökning

(Medlingsinstitutet)

Det ger lite att tänka på, kan man säga. För visst står det att löneutvecklingen inom välfärdstjänster inte får vara större än den inom industrin, den internationellt konkurrensutsatta sektorn? Men om vi nu vill omförhandla fördelningen av lönerna mellan ”manliga” yrken och ”kvinnliga”? Samtidigt ska institutet alltså åstadkomma mer jämställda löner. Hur går det ihop sig?

Man kan också undra om det här gäller chefer på alla nivåer. Å andra sidan ökar antalet män ju högre upp i den kommunala hierarkin man kommer, så logiken i lön efter kön vekar stämma. För alla sjuksköterskor, lärare och förskollärare gäller den också, kan vi konstatera. Fast då i negativ bemärkelse.

Strejk för högre lön?

Är lärare och förskollärare beredda att gå ut i strejk för högre lön? Kanske inte troligt. Men om de tänker sådana tankar, kan det vara väl värt att först fundera över följande, som jag hittar hos Medlingsinstitutet.

För att en konflikt ska betraktas som samhällsfarlig ska den störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra fara för människors liv och hälsa.

När alla offentliganställda fick förhandlings- och strejkrätt skrevs liknande regler in i deras huvudavtal.

För parterna inom den offentliga sektorn innehåller lagen om offentlig anställning vissa regler som begränsar vilka stridsåtgärder som får vidtas vid myndighetsutövning. (Medlingsinstitutet)

Om dagis slår igen på grund av strejk, hur lång tid tar det innan den strejken blir klassad som samhällsfarlig? Folk kommer inte att kunna gå till sina jobb, för de har ingenstans att göra av sina barn. Eller så tar de med barnen till jobbet och blir då mindre produktiva för att de själva måste passa barnen på jobbet.

Välfärdstjänster är så viktiga för samhället, att det tar väldigt kort tid innan de får stora konsekvenser. Om ett exportföretag får en strejk, så lamslår det inte hela landet. Det är en begränsad collateral damage. Men läget blir ett annat när det är viktig gemensam infrastruktur för hela landet, sådant som får exportindustrin och hela landet att fungera.

Inte så höga odds i år

Så oddsen för högre lön i år? Skulle inte tro det! Bättre arbetsvillkor? Finns inte på kartan ännu.

Och nu när alltså arbetsmarknadsministern Hillevi Engström inte vill bidra och utbildningsministern inte tar ställning för att höja lärarnas status med hjälp av lönen, då blir det som vanligt. Mycket snack och liten verkstad!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 februari 2012 i Jobbet

 

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: