RSS

Var sitter skillnaden mellan könen?

05 Feb

En del biologiska skillnader finns det onekligen mellan kvinnor och män. Men hur är det med kognitiva skillnader? I DN idag är det en artikel om det här ämnet. Professorn Agneta Herlitz påstår att det inte finns så stora skillnader, även om de finns några små.

Människor brukar ju inte hetsa upp sig över att män i genomsnitt är längre än kvinnor, påpekar Agneta Herlitz. Skillnaden mellan mäns och kvinnors kognitiva förmågor är mycket mindre än skillnaden i längd.

Bakgrunden till den här artikeln är den uppflammande debatten om Annica Dahlströms idéer om att pappor är skadliga för sina små barn.

Men nej, forskningen har inte hittat några belägg för att pappor är farliga för sina barn. [Aftonbladet, SvD] Vi kan alltså idag inte säga att det finns några stora och avgörande skillander mellan könen, förutom några viktiga biologiska olikheter. Man kan tänka sig att det kan finnas något, men det har i alla fall inte forskningen upptäckt ännu.

Den största könsskillnaden finns inom det som psykologer kallar visuo-spatial förmåga. Det handlar främst om förmågan att orientera sig i det tredimensionella rummet. Män brukar i genomsnitt prestera bättre än kvinnor i ett test som går ut på att känna igen en figur som roteras i olika riktningar.

Jag skulle vilja se den kvinna i ett jägar-samlarsamhälle som har en dålig spacial förmåga! Så jag underar när vi kommer att inse att även det är en fråga om det samhälle vi lever i och vilka förväntingar man har på folk omkring sig.

Hjärnan är otroligt formbar, inte minst hos barn och undgomar. Jag skulle vilja säga att man blir bra på det man över på. Om kvinnor duckar på vissa uppgifter och problem när det finns män i närheten, så får de naturligtvis ingen träning i att utföra uppgifterna. Förstärks det här genom att omgivningen förväntar sig att kvinnorna inte ska göra vissa saker, då blir motivationen att öva inte så stor.

Man kan då säga det omvända om män. Det som normen säger att män inte ska göra, blir det lätt att de undviker. Alltså ingen träning för dem.

Ta förhållandet till att pyssla i den så kallade förskolan. Flickor får fort en förväntan att de ska sitta ner, lägga pärlplattor, göra pärlhalsband och rita. Vid 3 års ålder kan det här beteendet dyka upp. Pojkarna förväntas inte göra det, de får springa runt eller leka med bilar. Om flickor springer runt känns det konstigt för personalen, som då reagerar så att flickorna lugnar sig.

Hur man ska förhålla sig till det här är ingen lätt fråga. Men som jag skrev för ett litet tag sedan finns det nu studier som talar om att barn har en topp i sitt stereotypa tänkande och där skulle man kunna göra något åt saken på en verbal nivå. Innan dess kan man tänka sig att barn verkligen får ”träna” på allt, även sådant de själva verkar vilja ”välja bort”. Allt det här för att träna barnens hjärnor och få in mer varierade tankebanor.

Vad det handlar om är väl att vi inte låser in dem, utan ger dem en varierad kognitiv och motorisk kost. Där med inte sagt att jag tror att det inte finns några skillnader över huvud taget. Förutom de stereotypa bilderna i mitt eget huvud, har jag inte sett något sådant än.

Se också mina inlägg om Flickor och matematik och Pilatesboll och genus.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 05 februari 2012 i Jobbet, könsroller

 

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: