RSS

Krigföring, barnomsorg och logistik

07 Okt

Det kanske kan verka stötande att jämföra krigföring med arbetet på dagis, men jag har faktiskt gått och funderat lite och funnit en del likheter. När saker och ting inte fungerar blir det här väldigt tydligt.

Tänker er alltså följande. En general och hans armé. Dom ska ut i strid mot den lede Fi. Vilka tankar dyker upp i ditt huvud? Antagligen är det själva krigandet, striderna, gevär och kanoner som avfyras, bomber som fälls. Och det kommer att dö soldater, kanske även civila.

Men har ni tänkt på hur mycket det krävs för att det ska bli krig? Det är inte bara så att ett land blir fly förbannat på ett annat land och förklarar krig.

Krig som logistik

Nej, krig är egentligen ett stort logistiskt problem. När det var svärd, pilbågar och spjut som gällde, då kunde en armé inte vara ute mer än kanske tre dagar, för det var ungefär så mycket mat en soldat kunde bära med sig. Man behövde också dra ihop armén, om den inte redan var samlad.

Större fälttåg krävde betydligt mer planering och en mycket mer komplex logistik. För utom att soldaterna måste vara på plats inför slaget, måste även förnödenheter och annat finnas med. Idag krävs även drivmedel till fordon och sjukvård. Den general som inte klarar av att planera och förflytta enheter och förnödenheter till rätt plats i rätt tid riskerar att förlora, även om han på papperet skulle vara vinnare.

Det krävs en hel del resurser och att grundläggande resurser, strategier och logistik, fungerar innan man kan ge sig in i strid. För den som är intresserad kan jag rekommendera boken ”Fem ringars bok” av samurajen Miyamoto Musashi.

Dagis som logistiskt problem

Vad har nu det här med dagis att göra? Så brutalt är det väl inte i den här branschen? Nej, det är den inte, men det kräver en hel del för att driva ett dagis och få arbetet att flyta. Ska man komma fram till det som är viktigt, finns det mycket som ska fungera.

I barnomsorgen står slaget kring läroplanen. Där har vi frontlinjen. Byt ut slagfältet mot dokumentation och pedagogisk verksamhet. Men för att komma dit krävs resurser, strategier och logistik.

Det krävs personal, vikarier, planeringstid, pennor, blöjor, lamineringsfickor, hushållspapper, pappershanddukar, cyklar, spadar, näsdukar, bestick, tillit hos barnen. Allt detta ska sedan samordnas och finnas på rätt plats vid rätt tillfälle och på ett sådant sätt att man kan få det grundläggande arbetet att fungera innan man kan komma till skott med det vi ska kämpa för idag.

Vad händer om man underlåter att få till det där grundläggande? Om man bara fokuserar på ”striden”, dokumentationerna och pedagogiken? Finns det då någon chans att ”vinna”? Troligen kommer man inte fram alls, utan står där och hackar.

Det finns så många detaljer man måste ha koll på, små vardagliga problem som måste lösas. Men det är lätt att vifta bort eller glömma det om man är för ivrig att komma fram.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 07 oktober 2011 i Jobbet

 

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: