RSS

Inga grodor idag

22 Apr

Idag har det varit en grå och kylig dag. Ett par plusgrader och en del snöflingor i luften. Men nu var det torsdag och dags för mig och min lilla grupp att dra till skogen. Eller ville de inte idag? Jodå! På med västar och samling vid grinden. Fyra barn bestod gruppen av idag.

Det är skönt att bara ha de största barnen på avdelningen när man gör utflykter på det här sättet. 2-åringar rör sig så mycket lättar och smidigare. Man kan alltså ta sig långa sträcker. Och de här barnen hänger på när jag börjar gå.

Vi har lite samma rutiner när vi börjar. En liten bit ska vi gå baklänges. Jag vet inte varför ungarna envisas med det, men uppenbarligen är det kul för de skrattar gott. Sedan tar vi samma väg in i skogen. Barnen hittar.

Idag tänkte jag hitta på lite annat mot vad de varit vana vid. Men när vi stod där vid ett litet kärr, så ville barnen gå och se på grodor idag igen. Vi var där förra veckan. Jag tyckte att det var en bra idé. Med tanke på att det var så pass kallt, var det skönt att bara röra på sig för att hålla värmen. Så iväg genom skogen bar det.

När vi kom fram till det stora kärret, kunde jag på lite håll se att så värst många grodor fanns det någon inte. Däremot verkade det som om det blivit lite is på en del av vattnet. Vi gick fram och började spana efter grodor. Jag hade berättat för barnen att man måste vara lite tyst när man vill titta på grodor, för de blir lätt skrämda om man skriker eller stampar i marken. Nu behövde jag inte vara så orolig, för de två grodor vi såg fanns utanför det lilla istäcket.

Men när jag tittade lite närmare var det inte is vi såg. Den var liksom bubblig. Det var grodägg!

Jag har aldrig sett något sånt förrut. Så där hade vi något gemensamt ungarna och jag. Barnen spejade efter grodor, men verkade inte vara speciellt besvikna att det inte fanns några. Och det där med grodägg? Hur mycket gick det in? Går det att koppla det där bubbliga i vattnet till smågrodor när man är 2-år?

Eftersom det inte var lönt att stanna där och bli kall, några grodor blev det ju inte, så drog vi vidare. Nu fortsatte vi, gick alltså inte tillbaka. Uppför en backe och så in längre i skogen tills vi kom fram till en bergvägg.

Den måste nog se väldigt stor och brant ut för barnen. Men det finns en lite väg upp. Om man bara klättrar lite med händerna också så går det. Jag frågade om vi skulle gå upp och det var barnen med på. Så vi till att klättra.

Barnen såg riktigt stolta ut när vi väl stod där uppe och tittade ner. Tänk att vi tagit oss upp här!

Nu gick vi tillbaka genom skogen men på lite andra stigar. Vi hittade pinnar, fjärdrar och ännu fler pinnar. En stor gren bar vi tillsammans en bit. Någon sa att den var tung och släppte.

Och så plötsligt började några känna igen sig. ”Skogen”, sa ett av barnen. Och faktiskt. Vi hade kommit fram till avdelningens naturruta med ”drak”-trädet. När vi går dit brukar vi säga att vi ska gå till skogen. Här ifrån bar det sedan av tillbaka till dagis.

Det tog oss ca 45 – 50 minuter att gå den här vändan. Barnen var lite trötta, vi hade ändå gått ganska raskt och inte stannat någon längre stund förutom vid kärret. Barnen verkade också nöjda. Det blir lite av ett äventyr att röra sig i skogen. Vi hittar saker att upptäcka lite varstans och vi har en god stämning.

Så trots en grå, kall och mulen dag, hade vi en skön promenad genom skogen, barnen och jag.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 april 2010 i Jobbet

 

Etiketter: , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: