RSS

En ny invänjning

26 Jan

Många föräldrar skriver i bloggar om hur det känns före och under en invänjning på dagis. Det är mycket vånda och en del oro. Hur ska det gå? Kommer mitt barn att trivas? Men det brukar bli bra tillslut. Men även för oss personal är det pirrigt. Det är ju trots allt några nya relationer som ska skapas och det gör sig inte av sig själv. Och nu pratar jag inte bara om relationen till barnet, utan också till föräldrarna. De är en viktig del i hela processen. Hur ska det gå? Kommer den verksamhet jag försöker bedriva att uppskattas av barnet och dess föräldrar?

Idag skulle vi gå på hembesök hos vårt nya barn. Dagen började inte helt lyckat i och med att en av mina arbetskamrater måste vabba. Men vikarie var, tack och lov, på ingång redan när jag kom klockan 8. Jag och min kvarvarande kamrat, som precis kom tillbaka från en släng av influensan, bestämde att jag var den som skulle gå och hälsa på. Sagt och gjort, jag klädde på mig och gick.

Vi brukar dela ut en del skriftlig information så fort som möjligt till föräldrarna. Det är så mycket som sköljer över en när man står där med sitt barn. Bättre då att i lugn och ro kunna läsa lite innan. På det här sättet kan vi sedan räta ut en del frågetecken som finns och föräldrarna hinner komma på frågor de vill ställa.

Det är alltid lite spännande när dörren öppnas. Hur barnet ska reagera är alltid intressant och variationerna är många. Vid ett tillfälle stod barnet en lång stund i rummet bredvid och ”pratade”. Det kom först när mamman och jag skulle sätta oss för att fika. Men även då var tveksamheten stor. Jag blev grundligt inspekterad. Vad var det här för en gubbe? Andra barn kryper nästan upp i knät på mig efter en liten stund. Båda sätten, och alla där emellan, känns på något sätt naturliga utifrån barnet jag möter. Idag var det barnet som öppnade. Jag möttes av ett glatt ansikte som log stort mot mig och kollade in mig nyfiket.

Att vi träffas hemma hos barnet har flera fördelar. Dels så ger det oss vuxna en chans att få prata i lugn och ro. Det blir så mycket som händer när de väl är på dagis, att det blir svårt att fokusera. Dels ger det också barnet en chans att hinna se någon från det nya stället innan det kommer dit. För när barnet står där, då möts det av tre nya vuxna och 13 nya barn, plus lokalen med alla dess leksaker. Nu blir det ett ansikte som man kanske kan känna igen. För det mesta brukar föräldrarna både före och efter besöket prata om den personen som kommer hem, vilket hjälper barnet att hålla kvar.

Jag får på det här sättet se hur folk bor, vilket känns lite speciellt. Jag blir gäst en stund och möter familjen på hemmaplan. Nu tillhör dagis Utbildningsdeparementet, inte Socialdepartementet som det gjorde tidigare. Jag brukar ibland poängtera att vi inte kommer för att inspektera och bedöma deras hem. Men ändå känns det alltid som om det är lite för rent, snyggt och undanplockat för att vara sant. Så såg det i alla fall inte ur hemma hos mig när mina ungar var små.

När den där lilla lätta anspänningen i början har släppt, så utvecklar sig hembesöket alltid till en trevlig stund. Vi vuxna sitter pratar medan barnet finns i närheten på något sätt. Ibland blir det läge att under en stund ta lite mer kontakt med barnet, att möta det för att få en liten kontakt. Vi tittar också på barnets favoritleksaker. Ibland kan det t o m bli lite lek i barnets rum.

Efter hembesöket fick jag springa tillbaka för att hinna med att duka och bädda. Min arbetskamrat tar samlingarna den här veckan. Men till min lättnad hade hon och vikarien hunnit med att göra allt. Jag behövde bara dra på nya överdrag på madrasserna. (Vi hade tvättat dem förra veckan)

Efter mat och vila förberedde jag barnets ankomst till avdelningen genom att sätta upp namnlappar på barnets hylla i hallen, i madrasskåpet och i skötrummet.

Hur kommer det att gå? Det vet man ju aldrig, men det brukar gå bra, så det gör det säkert den här gången också.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 januari 2009 i Jobbet

 

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: