iPhone-generationen är lyckligt ovetande om hur deras telefoner framställs. De ser bara den glassiga ytan, den häftiga produkten och att alla har andra har den.

Men i artikel i New York Times beskrivs det hur arbetarna i Kina har det. Hur det är på de fabriker där iPhone, iPad och andra produkter från Apple produceras. Här talar vi arbetsvillkor som ingen svensk skulle acceptera!

En devis som möter de anställda på en fabrik, lyder så här.

“Work hard on the job today or work hard to find a job tomorrow.”

Det kanske säger en del. Eller?

In the last decade, Apple has become one of the mightiest, richest and most successful companies in the world, in part by mastering global manufacturing. Apple and its high-technology peers — as well as dozens of other American industries — have achieved a pace of innovation nearly unmatched in modern history.

However, the workers assembling iPhones, iPads and other devices often labor in harsh conditions, according to employees inside those plants, worker advocates and documents published by companies themselves. Problems are as varied as onerous work environments and serious — sometimes deadly — safety problems.

Det sker olyckor och folk tar livet av sig. Och även om Apple har fått varningar om att det inte står rätt till, så gör de ingenting.

“If Apple was warned, and didn’t act, that’s reprehensible,” said Nicholas Ashford, a former chairman of the National Advisory Committee on Occupational Safety and Health, a group that advises the United States Labor Department. “But what’s morally repugnant in one country is accepted business practices in another, and companies take advantage of that.”

Apple is not the only electronics company doing business within a troubling supply system. Bleak working conditions have been documented at factories manufacturing products for Dell, Hewlett-Packard, I.B.M., Lenovo, Motorola, Nokia, Sony, Toshiba and others.

Det är, som sagt, även andra som inte bryr sig om hur deras produkter kommer till.

“Apple never cared about anything other than increasing product quality and decreasing production cost,” said Li Mingqi, who until April worked in management at Foxconn Technology, one of Apple’s most important manufacturing partners. Mr. Li, who is suing Foxconn over his dismissal, helped manage the Chengdu factory where the explosion occurred.

“Workers’ welfare has nothing to do with their interests,” he said.

Det är så här som ohämmad kapitalism fungerar. Men folk i ibland annat Sverige ser bara till om produkten är billig eller inte. Och i Apples fall att den även är hypad och inne.

Apple typically asks suppliers to specify how much every part costs, how many workers are needed and the size of their salaries. Executives want to know every financial detail. Afterward, Apple calculates how much it will pay for a part. Most suppliers are allowed only the slimmest of profits.

So suppliers often try to cut corners, replace expensive chemicals with less costly alternatives, or push their employees to work faster and longer, according to people at those companies.

“The only way you make money working for Apple is figuring out how to do things more efficiently or cheaper,” said an executive at one company that helped bring the iPad to market. “And then they’ll come back the next year, and force a 10 percent price cut.”

“If half of iPhones were malfunctioning, do you think Apple would let it go on for four years?” the executive asked.

Synd att man inte får veta hur andra IT_företag producerar sina produkter, för då skulle man kunna ställa krav på att de har justa förhållanden för sina arbetare. De skulle kunna skapas ett slags Fairetrade får IT-produkter.

“And right now, customers care more about a new iPhone than working conditions in China.”

Nu känns det bara som att Apples produkter, det köper man bara inte!

En artikel om det här i Expressen.

Jag orkar inte skriva så mycket om det, men fundera på det här citatet från Chef & Ledarskap.

– Det var på en skolutvecklingskonferens som jag förstod hur mycket jobb det var med introduktionen, det visste jag inte innan jag anställde henne. Det kommer självklart att ta otroligt mycket tid från min sida – tid som jag i dag inte har. Så det känns väldigt övermäktigt.

Hon ångrar inte rekryteringen, säger att det är en duktig tjej och som hon har stark tilltro till.

– Men hade jag varit lite osäker, och vetat vad jag vet i dag, då hade jag kanske tvekat och valt någon som inte var nyexad.

Samtidigt skyggar hon för tanken, menar att det vore tråkigt om man börjar tänka att jag hinner inte anställa en nyexaminerad.

Är det ingen med verklighetsförankring som har bidragit till den nya skollagen? Hur ska det gå för de få som nu vågar sig på en utbildning? Jag menar, det kommer att behövas folk!

Nej, gör om och gör rätt!

Man stod och valde mellan Suse Linux och Ubuntu, men valde alltså den senare. Med lite hjälp kunde man konfigurera sin egen variant av Ubuntu, Hubuntu.

I Hudiksvalls kommun har man köpt egna datorer som kostar knappt 3 000 kronor och får därmed hälften så höga totalkostnader jämfört med grannkommunen Söderhamn.

Barn- och utbildningsförvaltningen i Söderhamn får betala en hyra på cirka 4 000 kronor per år och dator vilket ger en kostnad på närmare 12 000 kronor på tre år. Det kan jämföras med Hudiksvalls kostnad som uppgår till mindre än hälften när driftskostnaden är inkluderad.

Förutom att det blir billigare att köpa datorer jämfört med ett leasingavtal har Hudiksvall kunnat pressa priset genom att välja kostnadsfria program och operativsystem. I dagsläget är det 500 elever på kommunens högstadieskola och gymnasieskola som försetts med en bärbar Linuxdator och fler är på gång.

Men man har inte bara tjänat pengar på inköp, eftersom man slipper dyra licenser för programvara. Mycket av supporten har försvunnit och eleverna själva kan installera om sin dator. Vilket också sänker kostnaderna ytterligare.

– Hela idén bygger på att eleven själv ska kunna hantera ominstallationen av datorn om så behövs. Så nu har vi en system där vi, när vi vill bota om, kopplar upp datorn mot ett speciellt uttag på respektive skola och trycker F12 för omboot, berättar Lars Furubom.

– Trots att antalet datorer var betydligt färre var kravet på support mycket högre då. Vi kommer i slutändan att göra en besparingar på sjusiffriga belopp där vi omfördelar från att ha haft sex sju elever per dator till varsin dator inom samma budget, säger Lars Furubom.

Vi har ännu inte fått höra vad eleverna säger, men så här långt verkar det ändå vara en god affär för Hudiksvall! Ett så kallat incitament så gott som något.

Man kan också nämna att den spanska regionen Extremadura också har sin egen variant av Linux, Linex. Men där utgår man från Debian, den distribution som Ubuntu i sin tur bygger på. Nu ska man där rulla ut 40.000 datorer!

Vågar vi hoppas att även andra kommuner i Sverige än Hudiksvall nu följer efter? De behöver bara vara lite ekonomiskt sinnade och lite okonventionella för att vara svenskar.

”Fler små barn och ett förstärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan är två förklaringar till att efterfrågan på förskollärare väntas bli starkare. Antalet förskollärare beräknas öka från dagens 65 000 till drygt 78 000 år 2020. SKL konstaterar att behovet av förskollärare redan i dag är stort, särkilt i storstäderna där det är stark konkurrens om arbetskraften.” (Lärarnas Nyheter)

”Den hetaste arbetsmarknaden för både förskollärare och grundskollärare väntas i storstadsområdena, eftersom det är där barnkullarna växer.

SKL påtalar att det behövs flera insatser för att klara det framtida behovet av lärare och förskollärare. Det handlar bland annat om att öka antalet utbildningsplatser, att marknadsföra yrkena och att göra dem mer attraktiva.

– Att kunna locka människor med rätt kompetens att börja jobba i välfärdssektorn är avgörande för kvaliteten på välfärden, säger Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting.” (Lärarnas Nyheter)

Ja, hur gör man dagis till en attraktiv arbetsplats? Kan man tänka sig att det blir både bättre arbetsvillkor och lite högre lön? Nu är det ju inte facket eller protesterande lärare som uttalar sig. Det här är fakta från SCB. Hur ska man kunna leverera tjänster om man inte ser till att det finns folk?

Om tre år är min dotter klar med sin utbildning till förskollärare. Vilket guldläge hon kommer att ha! Bara politikerna fått upp ögonen och bytt fot om finansieringen av verksamheten. Kanske även medborgarna har fått upp ögonen? För det är deras välfärd det handlar om.

På DN och SvD kan man läsa om läget inom vård och äldreomsorg, där läget på många sätt är akut.

Enligt Pia Arndorff kan onsdagens prognos vara viktig för vårdanställda, just för att SCB är en utomstående part:

– Jag hoppas att det har en stor betydelse. Nu har det kommit från en part som inte är en intressepart, och de säger ”så här ser framtiden ut”.

Men Pia Arndorff påpekar att låga löner inte är det enda som får unga att söka andra utbildningar.

– När dessutom arbetstiderna blir sämre och sämre så är det inget som lockar dagens ungdomar. Vilket är synd för det är väldiogt roliga och utvecklande yrken. (DN)

SCBs rapport hittar man på deras hemsida.

Jag har inte riktigt greppat det här ännu, men man har alltså på Ubuntu tänkt ta ännu ett steg bort från det traditionella skrivbordet. Förra året introducerade man sitt nya gränssnitt, Unity, och fick mycket kritik för det. Nu är det tydligen dags att skrota menyer också.

Sedan förra året har man i Ubuntu haft en slag Head-up-display (HUD), vilket är en projektion på en genomskinlig skärm som är synlig för användaren. Det här finns redan inom flyget och det har även börjat komma produkter för bilar.

En liten apparat projicerar information om hastigheten på vindrutan.

Det här påminner om det man kallar för förstärkt verklighet, på engelska augmented reality, där information blandas med en persons fysiska verklighet, t ex i mobiltelefoner eller glasögon. Det som händer syns bakom den information man får.

När man klickar på Dash i Unity, så öppnas en ruta där man kan skriva in namnet på det program man vill öppna. Den rutan är lätt transparent så att man alltså ser programmet man kör i bakgrunden. När man skriver dyker det upp förslag på program som motsvarar det du skriver. Nu är tydligen tanken att man ska använda det här även i de program som skeppas med Ubuntu.

En tänkt bild av hur det kan komma att se ut i Ubuntu 12.04.

Vad man verkar vara ute efter är att helt ta bort menyerna och ersätta dem med HUD där man får skriva in program eller alternativ för program som man vill använda. Det som i 30 år har gjort att man kan få en överblick över program och vilka alternativ ett program har, är nu på väg bort. Det här är alltså ännu ett vågat drag av Ubuntu. Så trots kritiken förra året, går man nu alltså vidare.

Som sagt, jag har ännu inte hunnit sätta mig in i det här. Men det känns väldigt avigt. Jag har ännu inte börjat använda någon version av Ubuntu från förra året på grund av Unity, så hur ska jag då ställa mig till det här? Lite känner jag mig som den person på Slashdot som skriver om förändringshysterin när det gäller gränssnitt.

Tanken är att det här ska finnas med i den version av Ubuntu som släpps nu i april 2012. Man kan fråga sig hur buggigt det kommer att bli? Ubuntu 12.04 ska dessutom vara en så kallad LTS-version, det vill säga att den ska få uppdateringar i många år.

Läs diskussionen på Slashdot: Ubuntu 12.04 To Include Head-Up Display Menus. Läs också om det på PC Pro och ZDNet.